Vr36nshxxnz0zo5bqndc

Moderna mods återuppväcker mytomspunnet 60-tal. Ny avhandling undersöker vurmen för historia

Pressmeddelanden   •   Feb 09, 2017 15:44 CET

De nutida modsen svärmar för gamla vinylskivor, skräddarsydda kostymer, klänningar, plåtscootrar och 60-talspop. Hur kommer det sig att retro är inne och att människor idag söker sig tillbaka till stilar och gemenskaper från det förflutna? Det undersöker Robin Ekelund i sin avhandling.

J50wuva7sdpo5xfqjgue

Ett protein främjar spridningen av munhålecancer

Pressmeddelanden   •   Feb 17, 2017 08:30 CET

Proteinet WNT5A främjar spridningen av munhålecancer. Det visar en ny avhandling av Zdenka Prgomet vid Malmö högskola. Proteinet kunde påvisas i 81 procent av de studerade vävnadsproverna med munhålecancer.

Media no image

Pressinbjudan: Kungaparet besöker Malmö högskola i samband med kanadensiskt statsbesök

Pressmeddelanden   •   Feb 14, 2017 08:30 CET

Onsdag den 22 februari kommer kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia och den kanadensiske generalguvernören David Johnston med fru Sharon Johnston till Malmö högskola.

Efter öppningsanföranden av Malmö högskolas rektor Kerstin Tham och David Johnston vidtar en paneldiskussion kring mångfald och integration i städer.

I panelen ingår Kent Andersson, kommunalråd i Malmö stad, Alia Hogben, direktör för the Canadian Council of Muslim Women, Nadia Duguay, grundare av organisationen Exeko, och Naheed Nenshi, borgmästare i Calgary. Diskussionen leds av universitetslektor Christian Fernandez, Malmö högskola. Kungen och generalguvernören närvarar vid paneldiskussionen.

Drottningen och Sharon Johnston deltar i ett program kring barns hälsa ur olika perspektiv. Bland annat kommer universitetslektor Annelie Björkhagen att presentera forskningsprojektet Alhva, som handlar om hembaserat stöd till utsatta småbarnsfamiljer i Malmö.

Delegationen anländer till Niagara, Nordenskiöldsgatan 1, kl. 10.15. Besöket pågår till kl. 11.45.
Ett fototillfälle äger rum vid ankomst.

Därefter deltar kungen och generalguvernören vid paneldiskussionen kring mångfald och integration.
Fototillfälle. Reportrar välkomna att delta under diskussionen.

Drottningen och Sharon Johnston deltar i ett program kring barns hälsa ur olika perspektiv.
Begränsat fototillfälle. Reportrar välkomna att delta under samtalet.

Medierepresentanter behöver särskild ackreditering via UD för att bevaka besöket. Sista dag för ansökan om ackreditering är torsdagen den 16 februari.

Presskontakt:
Boel Lindbergh, chef Internationella presscentret, Utrikesdepartementet:boel.lindbergh@gov.se 072 735 50 08
Magnus Jando, kommunikatör, Malmö högskola: magnus.jando@mah.se 0709 655 372

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Onsdag den 22 februari kommer kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia och den kanadensiske generalguvernören David Johnston med fru Sharon Johnston till Malmö högskola.

Läs vidare »
Media no image

Individanpassad uppföljning efter tarmcanceroperation

Pressmeddelanden   •   Feb 01, 2017 07:30 CET

Trots en rad olikheter kring både typ av cancer och operation, är uppföljningen för tarmcancerpatienter standardiserad. Jenny Jakobsson, som disputerar vid Malmö högskola, förespråkar mer individanpassad information och uppföljning efter operation.

Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i världen, efter lungcancer och bröstcancer. 6 000 personer drabbas årligen i Sverige och allt fler botas.
– Det finns olika typer av operationer när det gäller tarmcancer och såväl symptomen som de fysiska förändringarna är olika beroende på var cancern sitter och vilken operation man gjort. Ändå är uppföljningen väldigt standardiserad. Jag vet att läget är ansträngt i vården, men jag önskar att vi kunde erbjuda tätare uppföljning, bättre information vid utskrivning och en mer individanpassad uppföljning, styrt av patientens individuella behov, säger Jenny Jakobsson.

Skiljer sig åt
En annan slutsats hon drar i avhandlingen är att återhämtningsmönstret skiljer sig åt mellan patienterna, framför allt under den första månaden efter operationen, då många förändringar sker. Det finns självklart även en del likheter. Jenny Jakobsson är den första forskaren som har studerat hur symptomen förändras under den första tiden efter en tarmcanceroperation.
– Det är viktigt att förbereda patienterna på hur tiden efter operationen kommer att vara. Och den här informationen bör patienterna få innan de skrivs ut från sjukhuset. Den stora delen av återhämtningen sker nämligen hemma, och det är inte alltid så enkelt att klara av den på egen hand.

Förvånande resultat
– Jag trodde att patienter som fått sin ändtarm helt bortopererad skulle ha längre återhämtning, men så var det inte. De har en tuff första månad, men efter ett halvår har de återhämtat sig lika bra som de som exempelvis opererat bort en bit av tjocktarmen. Det visade sig också att de som bara opererat bort en del av sin ändtarm på grund av ändtarmscancer hade en seg återhämtning. Dessutom visade det sig att tarmfunktionen hos en del av dessa patienter efter sex månader hade försämrats jämfört med efter en månad, vilket också talar för att vi behöver identifiera de patienter som har eller riskerar att få problem och följa dem bättre och under längre tid.

Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att mina resultat kan användas som underlag för att rent konkret informera patienter innan de skrivs ut efter operationen. Och jag hoppas också att resultaten kan motivera till att skapa en mer individanpassad återhämtning, säger Jenny Jakobsson.


Kontakt
Jenny Jakobsson, jenny.jakobsson@mah.se

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Läs vidare »
Iejzrpp40yjkmyls76s5

Viktigt att stärka kollektiv förmåga i utsatta områden

Pressmeddelanden   •   Jan 30, 2017 07:30 CET

Media no image

Pressinbjudan från Malmö högskola

Pressmeddelanden   •   Jan 25, 2017 15:02 CET

Den 1 januari 2018 blir Malmö högskola universitet. Som ett steg på vägen dit uppmärksammar Malmö högskola nu på fredag det fördjupade underlaget som skickats in till regeringen - ”Malmö universitet 2018 – Mångfald, kreativitet och samhällsengagemang”, som bland annat innehåller en avsiktsförklaring om vilken riktning lärosätet avser att ta i framtiden.


Media hälsas välkomna att närvara.

Vid arrangemanget talar bland andra Kerstin Tham, Malmö högskolas rektor, Henrik Fritzon (S), ordförande i regionstyrelsen i Skåne och Anders Rubin (S), kommunalråd Malmö stad.

Tid och plats: Malmö högskola, biblioteket på våning 5 i Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10, fredag 27 januari kl. 16.00-18.00

Kontakt: kommunikationschef Karin Arvidsson, 040-66 58617

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Läs vidare »
Flampeefncv4y95jycqq

Idrottsrebellen Anders Zorn första ämnet i En akademisk kvart

Pressmeddelanden   •   Jan 09, 2017 08:43 CET

Idrottsrebellen Anders Zorn och kampen om längdskidåkningen vid 1900-talets början. Det är temat när idrottsvetaren Isak Lidström den 11 januari inleder en ny termin av föreläsningsserien En akademisk kvart på Malmö stadsbibliotek.

Jset00ui1sz8xcosnptw

Hållbarhet i fokus för Malmö universitet

Pressmeddelanden   •   Dec 29, 2016 12:00 CET

Den 1 januari 2018 blir Malmö högskola universitet. I juni kom beskedet och i forskningspropositionen fastslogs utökad budget. Nu lämnar högskolan in det fördjupade underlaget till regeringen med en avsiktsförklaring om vilken riktning lärosätet vill ta i framtiden.

Media no image

Svenskar är tåliga

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2016 09:10 CET

Resultaten publiceras i Mohammad H Al-Harthys avhandling Cross-cultural differences in patients with temporomandibular disorders-pain. Förhoppningen är att resultaten ska bidra till bättre behandling av patienter i en allt mer globaliserad värld.

Olika kulturers upplevelse av smärta
Syftet medMohammad H Al-Harthys forskning är att öka förståelsen för kulturella skillnader i vissa sammanhang relaterade till smärta, synnerhet vad gäller orofacial smärta och funktionsstörningar, som kan uppstå i käken, munnen och ansiktet. Förekomsten varierar från land till land.

Forskningen gjordes på patienter som led av smärta i ansikte och käkar från Sverige, Saudi Arabien och Italien. Totalt 122 kvinnor från de tre länderna svarade på frågor och genomgick kliniska undersökningar. Resultaten jämfördes med en matchande frisk kontrollgrupp från respektive land.
Avhandlingen består av fyra artiklar. Den första utforskar förekomsten av smärta i ansikte och käkar bland saudiska patienter. En annan artikel jämförde de tre olika nationaliteterna vad gäller experimentell smärta.
— Vi använde mekanisk trycksmärta och elektrisk stimulering med särskilda instrument, som mäter en första smärttröskelnivå – den nivå när du börjar känna smärta. Därefter gjordes en ytterligare en mätning av toleransnivå – hur mycket smärta du kan tåla, säger Mohammad H Al-Harthy.

Smärta på fler ställen
I en annan av avhandlingens artiklar var Al-Harthys fokus samsjuktlighet, alltså där orofacial smärta förekommer samtidigt med smärta någon annanstans i kroppen.
— Vi har undersökt fyra tillstånd av kronisk smärta: ryggsmärta, huvudvärk, bröstsmärtor och magont. Så vi frågade om de hade känt någon sådan smärta under de senaste sex månaderna. Grundproblemet här var orofacial smärta. På patienterna som hade sådan smärta sökte vi efter andra besvär för att se om de led av dessa olika smärtor samtidigt, säger Mohammad H Al-Harthy
— Sedan undersökte vi smärtintensiteten och hur det påverkar individen och i vilken grad det påverkar dem. Kanske kan de inte utföra sitt dagliga arbete eller aktivitet eller behöver sjukskriva sig.

Avhandlingens sista artikel handlar om patientens övertygelser och den typ av behandling och behandlare som de skulle välja ifall de skulle lida av orofacial smärta. Resultaten visade att det inte var någon skillnad mellan de tre kulturerna vem man sökte professionell hjälp av.
— De vanligaste behandlingsformerna var bettskena följt av läkemedelsbehandling. Studien visade också att akupunktur var vanligast i Sverige medan det var Islamsk medicin i Saudi Arabien, säger Mohammad H Al-Harthy

Svenskar klarade smärta bättre och längre
— Vi fann att förekomsten av smärta från ansikte och käkar var ganska hög i Saudi Arabien. När det gällde experimentet med trycksmärta fann vi att italienare är känsligare och att de har en lägre smärttröskel än de två andra kulturerna. Svenskarna var tvärtom, de kunde både tåla mer smärta och under längre tid, säger Mohammad H Al-Harthy och fortsätter:
— Fysiskt sett är vi alla lika, vi har samma muskler, samma nerver, samma cirkulation. Men som forskare tror vi att kulturella faktorer kan vara med och påverka upplevelsen.

Att behandla patienter i en globaliserad värld
Forskningen gjordes på deltid och tog ungefär åtta år att färdigställa.
— Forskningen kommer att fästa uppmärksamhet på patientens kulturella bakgrund, särskilt nu i en tid av globalisering och ökad invandring från arabiska länder i Mellanöstern till Europa. I Sverige finns människor från många olika länder, precis som i till exempel Italien, Storbritannien och USA. Numera är det vanligt med mångkulturella länder, säger Mohammad H Al-Harthy.
— Säg att du är läkare och en patient kommer till din klinik, då kan du titta på patientens bakgrund och väga in den i din bedömning. Du kan se den större bilden för att kunna behandla dem på ett bättre sätt.
— Många läkare skriver ut miljoner av piller utan att kunna dra fördelen av den kunskapen, så kanske kan den bristen delvis förklaras av att man inte förstår den kulturella bakgrunden, säger Mohammad H Al-Harthy.

Kontakta Mohammad H Al-Harthy:
 
m_alharithy@hotmail.com

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Svenskar har en hög smärttröskel och kan stå ut längre med smärta. Det visar forskning gjord på befolkningen i tre olika länder vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Läs vidare »
Media no image

Samverkan tidskrävande visar forskning

Pressmeddelanden   •   Dec 14, 2016 14:20 CET

Akademin samarbetar med olika aktörer och blir allt viktigare för att finansiera forskning. Men samverkan är komplicerat och tidskrävande, menar Luca Simeone som har studerat tre akademiska forskningslabb, i Sverige och USA. Den 16 december disputerar han vid Malmö högskola.

I forskningspropositionen för 2017 lyfts samverkan fram tydligt. Lärosäten ska visa hur forskningen är nyttiggörande. Samverkan med det övriga samhället blir en kvalitetsindikator, utöver publiceringar, citeringar samt externa medel som använts för att fördela medel hittills. Men samverkan är svårt – samarbeten mellan akademin och olika intressenter måste pågå över tid och ingå i den ordinarie verksamheten för att lyckas visar Luca Simeones forskning.

Luca Simeone, Malmö högskola

Olika intressen leder till konflikter
När akademin närmar sig företag och samarbetar med externa aktörer uppstår ibland konflikter.

– Olika ekonomiska och sociala intressen styr samverkan och kollaborativ forskning, inklusive akademins behov av att hitta alternativa finansieringsformer och den politiska ambitionen att sprida kunskap till samhället.

Luca Simeone har studerat relationen mellan designaktiviteter och den entreprenöriella ambitionen hos de tre design- och forskningslabben MIT Senseable City Lab, metaLAB (at) Harvard, och Medea vid Malmö högskola. Hans avhandling är flervetenskaplig och täcker in ämnena design, interaktionsdesign, designledarskap och översättningsvetenskap.

Labb har olika målsättning

Simeones studier visar att labben var olika. För några var målsättningen att ta fram produkter som skulle gå att visas upp för eller säljas till marknaden. Andra labb och deras designaktiviteter skulle bevara komplexiteten.

– Några labb arbetade inte med företag. Men det är svårt att finansiera arbetet, de behöver externa resurser för att hålla igång sin verksamhet.

– Designlabb vill utforska olika möjligheter. Men kollaboration och co-design med företag och externa aktörer tvingar ibland akademin att kommersialisera och utveckla föremål till marknaden.

Viktigt med distans och kritisk roll

Luca Simeone menar att akademin bör hålla en distans till företag och olika intressenter.

– Akademin ska ha en kritisk roll. Samverkan, kollaboration och co-design är ett kontroversiellt område.

Luca Simeone disputerar vid Malmö högskola, institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)
När? fredag, 16 december, kl 13.15–15.00
Var? Malmö högskola, Niagara, byggnad C, hörsal

Kontakt

Luca Simeone
Mobil: + 46 7 28748086

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Akademin samarbetar med olika aktörer och blir allt viktigare för att finansiera forskning. Men samverkan är komplicerat och tidskrävande, menar Luca Simeone som har studerat tre akademiska forskningslabb i Sverige och USA. Den 16 december disputerar han vid Malmö högskola.

Läs vidare »

Bilder & Videor 6 bilder

Kontaktpersoner 5 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • felotta.orffyeban@mah.ltse
  • 0709-655 492

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • helena.smitt@mah.se
  • 0709-655 355
  • 040-665 80 62

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • Forskning, press och opinion
  • charlotte.londahl.bechmann@mah.se
  • 040 - 665 7879
  • 072 - 210 97 19

  • Presskontakt
  • kommunikatör
  • magnus.jando
  • 040 665 81 97
  • 0709 655 372

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • carodkayttliatn.cclind@mlfahqr.sxye
  • 040-66 57889
  • 072-702 29 73