Jset00ui1sz8xcosnptw

Hållbarhet i fokus för Malmö universitet

Pressmeddelanden   •   Dec 29, 2016 12:00 CET

Den 1 januari 2018 blir Malmö högskola universitet. I juni kom beskedet och i forskningspropositionen fastslogs utökad budget. Nu lämnar högskolan in det fördjupade underlaget till regeringen med en avsiktsförklaring om vilken riktning lärosätet vill ta i framtiden.

Flampeefncv4y95jycqq

Idrottsrebellen Anders Zorn första ämnet i En akademisk kvart

Pressmeddelanden   •   Jan 09, 2017 08:43 CET

Idrottsrebellen Anders Zorn och kampen om längdskidåkningen vid 1900-talets början. Det är temat när idrottsvetaren Isak Lidström den 11 januari inleder en ny termin av föreläsningsserien En akademisk kvart på Malmö stadsbibliotek.

Media no image

Svenskar är tåliga

Pressmeddelanden   •   Dec 21, 2016 09:10 CET

Resultaten publiceras i Mohammad H Al-Harthys avhandling Cross-cultural differences in patients with temporomandibular disorders-pain. Förhoppningen är att resultaten ska bidra till bättre behandling av patienter i en allt mer globaliserad värld.

Olika kulturers upplevelse av smärta
Syftet medMohammad H Al-Harthys forskning är att öka förståelsen för kulturella skillnader i vissa sammanhang relaterade till smärta, synnerhet vad gäller orofacial smärta och funktionsstörningar, som kan uppstå i käken, munnen och ansiktet. Förekomsten varierar från land till land.

Forskningen gjordes på patienter som led av smärta i ansikte och käkar från Sverige, Saudi Arabien och Italien. Totalt 122 kvinnor från de tre länderna svarade på frågor och genomgick kliniska undersökningar. Resultaten jämfördes med en matchande frisk kontrollgrupp från respektive land.
Avhandlingen består av fyra artiklar. Den första utforskar förekomsten av smärta i ansikte och käkar bland saudiska patienter. En annan artikel jämförde de tre olika nationaliteterna vad gäller experimentell smärta.
— Vi använde mekanisk trycksmärta och elektrisk stimulering med särskilda instrument, som mäter en första smärttröskelnivå – den nivå när du börjar känna smärta. Därefter gjordes en ytterligare en mätning av toleransnivå – hur mycket smärta du kan tåla, säger Mohammad H Al-Harthy.

Smärta på fler ställen
I en annan av avhandlingens artiklar var Al-Harthys fokus samsjuktlighet, alltså där orofacial smärta förekommer samtidigt med smärta någon annanstans i kroppen.
— Vi har undersökt fyra tillstånd av kronisk smärta: ryggsmärta, huvudvärk, bröstsmärtor och magont. Så vi frågade om de hade känt någon sådan smärta under de senaste sex månaderna. Grundproblemet här var orofacial smärta. På patienterna som hade sådan smärta sökte vi efter andra besvär för att se om de led av dessa olika smärtor samtidigt, säger Mohammad H Al-Harthy
— Sedan undersökte vi smärtintensiteten och hur det påverkar individen och i vilken grad det påverkar dem. Kanske kan de inte utföra sitt dagliga arbete eller aktivitet eller behöver sjukskriva sig.

Avhandlingens sista artikel handlar om patientens övertygelser och den typ av behandling och behandlare som de skulle välja ifall de skulle lida av orofacial smärta. Resultaten visade att det inte var någon skillnad mellan de tre kulturerna vem man sökte professionell hjälp av.
— De vanligaste behandlingsformerna var bettskena följt av läkemedelsbehandling. Studien visade också att akupunktur var vanligast i Sverige medan det var Islamsk medicin i Saudi Arabien, säger Mohammad H Al-Harthy

Svenskar klarade smärta bättre och längre
— Vi fann att förekomsten av smärta från ansikte och käkar var ganska hög i Saudi Arabien. När det gällde experimentet med trycksmärta fann vi att italienare är känsligare och att de har en lägre smärttröskel än de två andra kulturerna. Svenskarna var tvärtom, de kunde både tåla mer smärta och under längre tid, säger Mohammad H Al-Harthy och fortsätter:
— Fysiskt sett är vi alla lika, vi har samma muskler, samma nerver, samma cirkulation. Men som forskare tror vi att kulturella faktorer kan vara med och påverka upplevelsen.

Att behandla patienter i en globaliserad värld
Forskningen gjordes på deltid och tog ungefär åtta år att färdigställa.
— Forskningen kommer att fästa uppmärksamhet på patientens kulturella bakgrund, särskilt nu i en tid av globalisering och ökad invandring från arabiska länder i Mellanöstern till Europa. I Sverige finns människor från många olika länder, precis som i till exempel Italien, Storbritannien och USA. Numera är det vanligt med mångkulturella länder, säger Mohammad H Al-Harthy.
— Säg att du är läkare och en patient kommer till din klinik, då kan du titta på patientens bakgrund och väga in den i din bedömning. Du kan se den större bilden för att kunna behandla dem på ett bättre sätt.
— Många läkare skriver ut miljoner av piller utan att kunna dra fördelen av den kunskapen, så kanske kan den bristen delvis förklaras av att man inte förstår den kulturella bakgrunden, säger Mohammad H Al-Harthy.

Kontakta Mohammad H Al-Harthy:
 
m_alharithy@hotmail.com

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Svenskar har en hög smärttröskel och kan stå ut längre med smärta. Det visar forskning gjord på befolkningen i tre olika länder vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Läs vidare »
Media no image

Samverkan tidskrävande visar forskning

Pressmeddelanden   •   Dec 14, 2016 14:20 CET

Akademin samarbetar med olika aktörer och blir allt viktigare för att finansiera forskning. Men samverkan är komplicerat och tidskrävande, menar Luca Simeone som har studerat tre akademiska forskningslabb, i Sverige och USA. Den 16 december disputerar han vid Malmö högskola.

I forskningspropositionen för 2017 lyfts samverkan fram tydligt. Lärosäten ska visa hur forskningen är nyttiggörande. Samverkan med det övriga samhället blir en kvalitetsindikator, utöver publiceringar, citeringar samt externa medel som använts för att fördela medel hittills. Men samverkan är svårt – samarbeten mellan akademin och olika intressenter måste pågå över tid och ingå i den ordinarie verksamheten för att lyckas visar Luca Simeones forskning.

Luca Simeone, Malmö högskola

Olika intressen leder till konflikter
När akademin närmar sig företag och samarbetar med externa aktörer uppstår ibland konflikter.

– Olika ekonomiska och sociala intressen styr samverkan och kollaborativ forskning, inklusive akademins behov av att hitta alternativa finansieringsformer och den politiska ambitionen att sprida kunskap till samhället.

Luca Simeone har studerat relationen mellan designaktiviteter och den entreprenöriella ambitionen hos de tre design- och forskningslabben MIT Senseable City Lab, metaLAB (at) Harvard, och Medea vid Malmö högskola. Hans avhandling är flervetenskaplig och täcker in ämnena design, interaktionsdesign, designledarskap och översättningsvetenskap.

Labb har olika målsättning

Simeones studier visar att labben var olika. För några var målsättningen att ta fram produkter som skulle gå att visas upp för eller säljas till marknaden. Andra labb och deras designaktiviteter skulle bevara komplexiteten.

– Några labb arbetade inte med företag. Men det är svårt att finansiera arbetet, de behöver externa resurser för att hålla igång sin verksamhet.

– Designlabb vill utforska olika möjligheter. Men kollaboration och co-design med företag och externa aktörer tvingar ibland akademin att kommersialisera och utveckla föremål till marknaden.

Viktigt med distans och kritisk roll

Luca Simeone menar att akademin bör hålla en distans till företag och olika intressenter.

– Akademin ska ha en kritisk roll. Samverkan, kollaboration och co-design är ett kontroversiellt område.

Luca Simeone disputerar vid Malmö högskola, institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3)
När? fredag, 16 december, kl 13.15–15.00
Var? Malmö högskola, Niagara, byggnad C, hörsal

Kontakt

Luca Simeone
Mobil: + 46 7 28748086

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Akademin samarbetar med olika aktörer och blir allt viktigare för att finansiera forskning. Men samverkan är komplicerat och tidskrävande, menar Luca Simeone som har studerat tre akademiska forskningslabb i Sverige och USA. Den 16 december disputerar han vid Malmö högskola.

Läs vidare »
Media no image

Svårt att leva upp till goda föresatser genom idrott

Pressmeddelanden   •   Dec 13, 2016 10:26 CET

Idrotten som plattform för fredsarbete och förebyggande hälsoarbete. Goda föresatser som inte alltid är så lätta att leva upp till i praktiken. Det visar idrottsvetaren Niklas Hafen i sin avhandling vid Malmö högskola.

— Det är svårt att balansera det rent idrottsliga mot den ursprungliga ambitionen att genom idrotten lösa större samhällsproblem, säger Niklas Hafen.
Niklas Hafen har undersökt två skandinaviska internationella hjälpinsatser där fotboll varit medlet för att nå olika samhällspolitiska mål: LdB FC For Life i Sydafrika och Open Fun Football Schools i Moldavien.

Observationer och intervjuer
I Sydafrikaprojektet handlade det om HIV/AIDS-prevention och i Moldavien om freds- och konfliktarbete. Niklas Hafen har under tre års tid följt projekten i Sverige och Danmark, men även på plats i Sydafrika och Moldavien. Han har observerat tävlingar, träningar och turneringar, intervjuat företrädare för fotbollsverksamheterna och talat med sponsorer om de kommersiella aspekterna. Syftet har varit att se vad som kom ut av de goda föresatserna.
— Jag har undersökt vilka motiv som har varit vägledande och hur beskrivningen av respektive verksamhet sett ut. Jag har intresserat mig för relationen mellan tal och handling. Självklart finns en god tro till idrottens kraft hos de inblandande, men sponsorer har samtidigt sin egen agenda och vill stärka sitt varumärke. Hur ser balansen ut mellan idealism och profit? säger Niklas Hafen.

Ambitoner kontra konkreta problem
Problemet är vad som händer på plats där de ursprungliga samhällsövergripande ambitionerna brottas med vad fotbollsklubbarna vill få ut av satsningarna rent idrottsligt. Intresset för projektens sociala aspekter finns, menar Niklas Hafen. Men för fotbollsföreningarna i Sydafrika och Moldavien blir konkreta problem som rekryteringen av spelare, funktionärer och domare till den lokala fotbollen mer greppbara. Niklas Hafens forskning visar att i praktiken så tar idrottslogiken över, fokus hamnar på fotbollen – inte på HIV/AIDS-bekämpning eller fredsarbete. Det är tydligt att de lokala idrottsförbunden använt insatserna för att säkra den egna verksamheten, menar han

Drivs av sin egen logik
— Varför det blir så är givetvis svårt att svara på men jag tror att idrotten som socialt fenomen är så pass stark i sig själv att det kan vara svårt att balansera just detta mot mer övergripande samhällsmål, säger Niklas Hafen.
Niklas Hafen menar att resonemanget kan överföras på all organisatorisk verksamhet, inte bara idrott. Det händer alltid saker under resans gång, från idéstadiet till genomförande. Projektens legitimitet hemma i Skandinavien, samhällsengagemanget, förändras och får en ny, lokal legitimitet i Sydafrika respektive Moldavien.
— Problemet är att man i dag sätter så stor tilltro till idrotten som medel att den riskerar att skymma andra utvecklingsstrategier. Men idrotten är så stark i sig, har stort inflytande och drivs av en egen logik, säger Niklas Hafen.

Kontakta Niklas Hafen:
niklas.hafen@mah.se

040-665 80 30

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1 800 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Malmö högskola utbildar framtida lärare, sjuksköterskor, tandläkare, socionomer men även samhällsvetare, ingenjörer, stadsplanerare, interaktionsdesigners och idrottsvetare. Forskningen är flervetenskaplig och samhällsnära inom områden som till exempel migration och flyktingfrågor, urbana miljöer, sakernas internet, biofilm och biologiska gränsytor, sexologi, hälsa och tandvård. Samarbeten sker på bred front med såväl näringsliv som offentlig sektor.

Idrotten som plattform för fredsarbete och förebyggande hälsoarbete. Goda föresatser som inte alltid är så lätta att leva upp till i praktiken. Det visar idrottsvetaren Niklas Hafen, Malmö högskola. I sin avhandling har han undersökt två internationella hjälpinsatser där medlet varit fotbollen.

Läs vidare »
Cngih6lnsbvwlbsmabs6

Magnesium – metallen som blir ben vid implantat

Pressmeddelanden   •   Dec 05, 2016 09:03 CET

Magnesium är ett mycket lovande framtidsmaterial vid implantat och benbrott. Det visar tandläkaren och forskaren Silvia Galli i en ny avhandling vid Malmö högskola. Magnesium omvandlas till ben och patienten slipper en eventuell andra operation för att ta bort metallskruvarna.

L45e04gwjec5kh1nvjio
Bk8nl7nhe19mia85cg5u

Kvinnliga arbetarförfattare lyfts fram i utställning

Pressmeddelanden   •   Nov 24, 2016 11:47 CET

Kvinnliga arbetarförfattare i Sverige uppmärksammas i utställningen ”Kvinnor, klass, kultur – arbetet i litteraturen då och nu", som visas på Malmö högskola. Vernissage torsdag 24 november.

Wgu1gxusjncp1nnwzngc

Dans kan förnya undervisningen i Idrott och hälsa

Pressmeddelanden   •   Nov 21, 2016 09:24 CET

Ett eget skapande och utforskande av rörelser istället för att läraren instruerar. I sin avhandling vill Torun Mattssons visa hur ett undervisningsinnehåll kan nå alla elever. — Idrott och hälsa präglas fortfarande mycket av tävling och rangordning, framförallt på pojkars villkor. Ämnet är populärt men inte jämlikt, säger Torun Mattsson, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö högskola.

Am7nvz1zvgsrvyt8jlz3

Ökat våld under graviditeten

Pressmeddelanden   •   Nov 07, 2016 07:20 CET

Cahovocda5owvkby1moe

Sport Open hjälper idrottsföreningar möta nyanlända

Pressmeddelanden   •   Okt 31, 2016 09:30 CET

Sport Open. Så heter en ny sajt som ska hjälpa idrottsföreningar att möta och fånga upp nyanlända. Sport Open är ett samarbete mellan idrottsrörelsen i Skåne och forskare vid Malmö högskola.

Bilder & Videor 6 bilder

Kontaktpersoner 5 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • lottqzwougydfhspdwbpgpata.orshbahqn@mah.ajxrse
  • 0709-655 492

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • helena.smitt@mah.se
  • 0709-655 355
  • 040-665 80 62

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • Forskning, press och opinion
  • edcharltjrohyjutlottkue.lofzndahpuykbmuhl.bebfpahnljchmann@mrdahhffzpbpf.se
  • 040 - 665 7879
  • 072 - 210 97 19

  • Presskontakt
  • kommunikatör
  • magnus.jando
  • 040 665 81 97
  • 0709 655 372

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • iycavpcnzgropypclilhn.dzlidvnd@mnhahqybp.swskethe
  • 040-66 57889
  • 072-702 29 73