AquaAgri samlar forskare på land och till havs

– AquaAgri har utvecklats till ett mycket intressant program som har hittat rätt i många avseenden. Det har genererat bra idéer som vi kan gå vidare med, kanske i ett helt nytt program om mat och jordbruk, säger Thomas Nilsson som är programansvarig på Mistra.

De fem projekten inom programmet skiljer sig åt tematiskt men har gemensamt att de försöker utveckla nya systemlösningar för ett mer hållbart och effektivt jordbruk och vattenbruk.

Just vattenbruk är en växande sektor med stor potential. Bland annat undersöks möjligheterna för storskalig odling av makroalger. Algodling har de fördelarna jämfört med odling på land att den inte kräver vare sig gödsling, bekämpningsmedel eller konstbevattning. Dessutom växer makroalger snabbare än växter till lands.

Henrik Pavia är projektledare för projektet Hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige

– Det har varit överraskande positivt att träffa de andra projekten. Från början tänkte jag nog att vi marinbiologer inte skulle ha så mycket gemensamt med de som forskar om jordbruk, men det har uppstått helt nya projekt ur våra träffar.

Nya idéer om alger som foder

Vid årsskiftet startade ett projekt där odlade brunalger ska användas som tillägg i foder till kycklingar och i förlängningen också till nötkreatur. Detta som ett sätt att minska tillförseln av antibiotika. Projektet som föddes ur en tidigare AquaAgri-konferens har nu fått finansiering av Formas och leds från SLU.

Under den senaste konferensen mejslades ytterligare en projektidé fram.

– Vi beslöt att dra igång ett projekt där rödalger ska tillsättas i fodret till kor. Det finns bioaktiva ämnen i rödalger som vi tror gör att korna minskar produktionen av metangas, säger Henrik Pavia.

Ett annat havsbaserat projekt inom AquaAgri har fokus på marint vattenbruk och där pågår försök att odla hummer.

Av de mer landbaserade projekten inom programmet handlar ett om perenna grödor, och syftar bland annat till att förädla fram ett flerårigt korn som bättre klarar klimatförändringar. Ett annat projekt handlar om att omvandla grovfoder, gräs och klöver, samt biprodukter från livsmedels- och bioenergiproduktion till föda för kor. Idag består det foder mjölkkor får till hälften av spannmål.

Fältförsök för hållbara veteskördar

Ytterligare ett landbaserat projekt, Vetegapet, undersöker vad det är som begränsar skördarna och hur man kan bättre utnyttja grödans avkastningspotential och samtidigt minska miljöpåverkan. Med hjälp av fältförsök samt mark- och grödmodeller, undersöker forskarna hur skördarna påverkas av full tillgång till vatten och näringsämnen på olika typer av jordar under varierade väderförhållanden.

Man har sett att varierande grad av vatten, kväve och växtskydd tycks öka skörden i förhållande till normal odling, och ur dessa rön utvecklar forskarna modeller, enligt projektledaren Bo Stenberg.

Under året fortsätter arbetet i de fem projekten. Nästa år ska programmet gå i mål, med en slutkonferens och publikationer. Thomas Nilsson på Mistra menar att det visat sig vara en lyckad lösning att sätta havsforskare och jordbruksforskare i samma program.

– Vi har fört dem samman, och sedan har det visat sig att de tycker att det är väldigt bra att träffas och göra jämförelser mellan vattenbruk och jordbruk på land. Det var något sådant vi önskade och jag tror att detta kan vara en grund om vi senare vill göra en bredare utlysning inom området, säger han.