20 miljoner kronor till viktig forskning i Sundsvall

Klart med 20 miljoner kronor till fortsatt forskning om effektiv rening av kväve och fosfor i avloppsvatten i kallt norrlandsklimat.

- Idag finns det inte några krav på rening av kväve norr om Norrtälje. Nu signalerar EU om nya krav för norra Sverige. Vår utmaning är att hitta en effektiv rening i vårt kalla klimat som minskar kemikalieberoendet och minimerar klimatpåverkan. Vi kan komma att behöva bygga om avloppsreningsverken från grunden och då har vi chansen att välja en effektiv och resurssnål reningsteknik, säger Malin Tuvesson, utvecklingsansvarig vatten och avlopp på MittSverige Vatten och Avfall.

Sedan hösten 2021 har Sundsvall varit navet i forskningen för att hitta det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten som är kallt stora delar av året. Nu har Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, beviljat ett bidrag på 20 miljoner kronor för fortsatt forskning under fem år. Projektet är en del i det nationella forskningsprogrammet för hav och vatten och budgeten ligger på totalt ca 30 miljoner kronor.

Forskningen kommer bland annat att bedrivas i den redan befintliga pilotanläggningen vid Fillanverket i Sundsvall, som kommer att byggas om och anpassas efter projektets delvis nya inriktning mot att även rena fosfor biologiskt. För både biologisk fosforavskiljning och kväverening behövs lättnedbrytbara organiska ämnen (kolkälla).

- De tidigare pilotförsöken i Sundsvall visade att tillgången till organiskt material i kallt vatten är otillräcklig för en effektiv kväverening. I det nya projektet kommer vi därför också att studera hur en intern kolkälla kan produceras från det slam som avskiljs i början av reningsprocessen, säger Malin Tuvesson.

Utmaningen är att hitta en effektiv och resurssnål lösning
Ett varmare klimat kan förändra näringsbalansen i Bottenhavet och Bottenviken och göra att utsläpp av kväve leder till algblomning. Det är redan ett stort problem i Egentliga Östersjön men ännu inte i de norra delarna av Östersjön. En del i projektet är därför att studera näringsförhållandena i Bottniska viken och genom modellering analysera olika scenarion för utsläpp från reningsverk framöver.

Förutom den positiva effekten på miljön genom minskat utsläpp av kväve kan kvävereningen dock leda till högre klimatpåverkan genom ökad användning av kemikalier och utsläpp av lustgas som bildas vid kvävereningen. Det är därför viktigt att optimera processen för att minska miljöpåverkan ur ett bredare perspektiv.

- Om det kommer krav på kväverening måste vi ha tillräcklig kunskap om hur vi kompletterar reningsverk i Norrland med kvävereningssteget utan att öka klimatpåverkan genom till exempel ökade lustgasutsläpp, säger Andriy Malovanyy, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I projektet som leds av MittSverige Vatten och Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet medverkar även Lunds Universitet, Stockholms Universitet samt VA-organisationerna Lumire (Luleå), Miva (Örnsköldsvik), Vakin (Umeå, Nordmaling och Vindeln) och Bodens kommun samt YH-skolan SKY.