Debatt: Vem är kvinnan bakom din "girlpower"-tröja?

Telefonen plingar och du får ett sms. “I samband med Internationella Kvinnodagen får du 20 % rabatt på ett helt köp ". Idag släpper de en ny kollektion som de kallar "#girlpower". Du klickar på länken i sms:et. Flödet fylls av plagg med feministiska budskap. Du fastnar för en t-shirt med kvinnosymbolen på. Den kostar 249 kronor, men med rean så blir det bara 199. Ska du slå till?

Ett halvår tidigare på andra sidan jorden sitter en ung flicka i Bangladesh och syr på ett av plaggen som ska reas ut i samband med den internationella kvinnodagen. Det är åttonde dagen i rad som hon arbetar i textilfabriken, och hon är inne på sin tionde timme av de elva timmar hon förväntas arbeta just idag. Trots övertiden har hon inte råd med medicin, menstruationsskydd eller näringsrik mat. 

Verkligheten bakom fast fashion-klädjättarnas "feministiska" kollektioner är en helt annan än det plaggen vill förmedla. I Bangladesh tjänar sömmerskor 4,50 kronor i timmen samtidigt som de jobbar mellan 11-12 timmar om dagen. Så lite som en halv procent av det du betalar för ett plagg kan gå till sömmerskan som sytt plagget åt dig. Fast Fashion handlar om massproduktion av kläder som inte går till användning. I processen utnyttjar handelskedjan billig arbetskraft från fattiga länder, som består av 70-80 procent kvinnor. Det här beror på att produktionen måste gå snabbt och billigt.

Hur vi väljer att konsumera kläder är en feministisk fråga, eftersom textilindustrin främst består av kvinnor och unga flickor. I flera fall tar klädindustrin inte hänsyn till mänskliga rättigheter. Dödsolyckor, så som den i Rana Plaza i Bangladesh 2013 där flera tusen textilarbetare dog, cancerfall och minimilön är några få exempel på vad sömmerskor och deras barn går igenom. Det positiva är att vi kan ändra på klädindustrins riktning - med hjälp av vår konsumentmakt.

Vi konsumenter kan utmana Fast Fashion på olika sätt. Exempelvis kan vi satsa på kvalitét framför kvantitet vid konsumtion av kläder, stötta företag som tar ansvar, och försöka laga klädesplagg som går sönder så att de håller längre. Vi kan också leta efter produkter med etiska märkningar, exempelvis Fairtrade. Etiska märkningar ser till att arbetarna har goda arbetsvillkor och rimliga löneavtal. Vi kan därmed välja vilka företag vi vill stötta. Genom att konsumera färre nyproducerade kläder, och välja bättre plagg från modeföretag som är transparenta med sin produktion och arbetarnas villkor när vi väl köper nytt gör vi som konsumenter stor skillnad. Både för sömmerskorna och för miljön.

Så. Vill du verkligen köpa den där tröjan som reas ut i "#girlpower"-kollektionen till den internationella kvinnodagens ära, eller vill du faktiskt hjälpa kvinnor och flickor ur fattigdom och misär samtidigt som du också sparar på jordens resurser?

#DinSömmerska #KvinnanBakom

För att konsumera kläder ur ett feministiskt perspektiv kan du:

♀ Tänka efter före. Behöver du verkligen det här plagget? Vad är det du egentligen köper? 

♀ Undvika Fast Fashion och ta vara på det du redan har. Bli en cirkulent!

♀ Välja kvalitet framför kvantitet när du väl köper nyproducerade kläder. 

♀ Hellre köpa etiskt märkta textilprodukter, såsom Fairtrade. Läs mer i vår textilmärkningsguide!

♀ Upplysa om konsumentmaktens kraft till alla du känner!

♀ Utnyttja Second Hand. Idag finns det olika varianter av Second Hand, även online. Här en en bra guide!

♀ Stötta de som sätter press på företagen. Följ organisationer som jobbar med dessa frågor, såsom Fair Action, Fashion Revolution och Clean Clothes. Här är en aktuell kampanj!

♀ Om möjligheten finns, skänka pengar till nationella fackförbund i produktionsländerna.

♀ Fråga efter företags riktlinjer för social hållbarhet, vi har rätt att ta del av det.

♀ Utnyttja cirkulärt mode såsom klädbytardagar, återbrukade kläder, och att hyra kläder. 

♀ Istället för att köpa något nytt, kolla först om det säljs begagnat. Måste du har just detta plagg just nu?

♀ Skänka bort kläder vi inte längre använder, istället för att slänga dem.