Modity månadsbrev - Prisdiskussion och prognos på kort och lång sikt

I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen på kort sikt har vi tittat på den rådande hydrobalansen och sedan jämfört med tidigare år som haft liknande hydrobalans och/eller marginalkostnad på kol. För nästkommande år  har vi också tittat en del på olika scenarier på hydrobalans men även mer på marginalkostnad kol. På lång sikt utgår vi från normalt väder/hydro och här blir produktionskapacitet samt export/import kapacitet tillsammans med bränsle– och CO2 priser avgörande. I samtliga fall har vi även tagit in analyser, prognoser och scenarier från våra externa analyshus. Ett högt scenario, ett lågt scenario samt ett mest troligt utfall finns med för respektive period.

KORT SIKT: Q1-15

I tabellen nedan (se bifogad pdf) har vi till att börja med tittat tillbaka på de första kvartalen från år 2008 fram till nu och sammanfattat vad som främst har påverkat priserna respektive kvartal. Det som dock är viktigt att komma ihåg är att vi idag har ett helt annat läge än de tidiga åren pga av den stora utbyggnad av förnybar kraft. Det gör att de mycket höga priserna som vi såg 2010 och 2011 inte är troliga i dagsläget.

Scenarier med bra hydrobalans

Det lägsta medelspotpriset vi har sett under ett första kvartal de senaste 6 åren (tidigare än det är det ingen större idé att titta då systemet såg så annorlunda ut) är förra vintern, Q1-14. Medelspotpriset för system blev då €30,2/MWh. Även det tyska elpriset (base) var rekordlågt med €33,5/MWh. Vi hade denna vinter ett  hydrologiskt läge som förbättrades från runt -15 TWh i oktober till -4 TWh under Q1-14 och vädret var mycket milt. Marginalkostnad kol var som idag och vi hade en kärnkraftproduktion runt 88% (som idag).

Terminspriserna för Q1-15 handlas i skrivande stund på €32,9/MWh. Marginalkostnaden för kol ligger på ca €30/MWh, dvs ungefär samma som förra vintern. Kärnkraftproduktionen bör ligga på knappt 90% om Ringhals 2 kommer tillbaka i december som beräknat. Med en mild och blöt nov-dec (enligt senaste månadsprognoserna) och en mycket mild vinter även under första kvartalet 2015 bör vi alltså kunna komma ner till samma nivåer som vi hade förra vinter på €30/MWh under Q1-15. Detta ser vi som lägsta scenario för nästkommande kvartal.

Även om vår hydrobalans skulle  förbättras till normalt under hösten så krävs det alltså fortsatt mycket låga kol- och CO2 priser samt fortsatta temperaturer på mer än 2 grader över normalt för att hamna så lågt. Det krävs dessutom mycket vindkraftproduktion i Europa för att nå de historiskt låga EEX priser som vi såg förra vintern. I år har vi dessutom en högre osäkerhet på priset på utsläppsrätter då diskussioner pågår kring både EU:s klimatmål 2030 och själva handelssystemet EU ETS med bl.a. detaljer kring den viktiga stabilitetsmekanismen. Skulle politiska diskussioner göra att priset på utsläppsrätter stiger till runt €10/MWh under vintern så skulle det leda till ca €3/MWh högre marginalkostnad kol (=€31/MWh). Mer troligt scenario vid bra hydroläge och mild vinter är att de nordiska elpriserna handlas på samma nivå som marginalkostnad kol som alltså för nästa kvartal kan tänkas komma upp till €31/MWh.

Scenario med försämrad hydrobalans

Första kvartalet 2009 har vi ett exempel på sämre hydrobalans och där marginalkostnaden var lik trolig marginalkostnad för vår kommande period. Då handlades den nordiska elen ca €7/MWh över marginalkostnad kol (men då hade vi inte heller så hög produktion av förnybart som vi har idag och även sämre tillgång på kärnkraft). Skulle vi få en normal vinter temperaturmässigt och ett torrt första kvartal med hydrobalanser som försämras till ca -10 TWh och CO2 priset samtidigt går upp mot €10/MWh under Q1-15 så bör vi hamna närmare Q1-09 nivåer på €38,5/MWh. Blir det även något kallare än normalt kan vi även komma upp i samma priser som Q1-13 på €42/MWh (se tabell nedan för detaljer). Detta får alltså representera möjlig uppsida för Q1-15.

Moditys tro

Skulle vi handla Q1-15 mitt emellan mitt lägsta och mitt högsta scenario borde priset ligga på €36/MWh men detta tror vi är lite för högt. Sannolikheten för att nå ända till det högsta scenariot är relativt låg medan det räcker med en blöt och mild vinter (samt CO2 priser som idag) för att nå de lägsta. Fundamentalt tycker vi att ett rimligt pris utifrån det vi gått igenom borde ligga runt €34-35/MWh. Tittar vi på några externa scenarioanalyser utifrån hydrobalans visar det ett pris på drygt €38/MWh för de 25% torraste scenarierna och på drygt €32/MWh för de 25% blötaste (allt annat lika). Externa prognoser från våra analyshus på Q1-15 ligger nu  på €34,3/MWh respektive €33,4/MWh (med nuvarande marknadspriser på bränsle och CO2).

MEDELLÅNG SIKT: ÅR 2015

I tabellen och grafer nedan(se bifogad pdf) har vi till att börja med tittat tillbaka på de första kvartalen från år 2008 fram till nu och sammanfattat vad som har påverkat priserna respektive år. Förutom dessa kommentarer så har även en kontinuerligt ökad produktion av förnybar kraft gjort att priserna inte bör komma upp i de nivåer som vi såg de tidigare åren även med samma förutsättningar på hydro och marginalkostnad. Efterfrågan faller dessutom.

I denna tillbakablick är åren 2009 och 2013 intressanta. Om vi får en negativ hydrobalans på ca -10 TWh under 2015 så är ett scenario i linje med dessa år rimligt. Vi tror på ett fortsatt lågt kolpris men ett högre CO2 pris allt eftersom beslutet kring den omtalade stabilitetsmekanismen rycker närmare. Ett €3/t högre CO2 pris leder till att marginalkostnad kol går upp med ca €2,5/MWh och vi skulle då få en marginalkostnad på ca 33-34/MWh under 2015. De nordiska spotpriserna har dessa torra år legat i genomsnitt €6/MWh över marginalkostnad kol vilket för 2015 då skulle ge oss ett pris på €39-40/MWh. Detta blir ett rimligt högsta scenario.

År 2012 hade vi en positiv hydrobalans på i genomsnitt +7 TWh. Detta år hade vi dock en högre marginalkostnad än vi tror på för nästa år men pga den goda hydrobalansen så blev utfallet av de nordiska spotpriserna nära €5/MWh lägre. Drar vi ner marginalkostnaden till mer rimliga €33-34/MWh för 2015 men behåller övriga parametrar skulle det alltså isåfall leda till spotpriser på som lägst €29/MWh. I ett blött scenario är alltså detta ett rimligt lägsta scenario. Vi ska dock vara medvetna om att endast 4 av de senaste 11 åren har haft en positiv hydrobalans över året medan 7 av 11 år har haft en sämre hydrobalans än -10 TWh.

Externa analyshus prognostiserar priser mellan €29,9/MWh (nuvarande marknadspriser på bränsle och CO2) till €31,8/MWh. Tas de 25% blötaste scenarierna hamnar priset på €29,4/MWh medan de 25% torraste scenarierna ger ett spotpris på €36,8/MWh. Lägger vi oss på median av våra egna höga och låga scenarier så hamnar vi på €34/MWh men med tanke på att förnybart ökar och förbrukning går ner så tycker jag att €33/MWh är en rimlig prognos som då förutsätter att hydrobalansen förbättras under vintern och år 2015.

LÅNG SIKT

På lång sikt—fram till år 2030 tror vi på ökande elpriser. Anledningen är nedstängning av kärnkraftverk i Norden, Tyskland och Frankrike, en kraftig utbyggnad av kablar från Norden till Europa (inkl. östEuropa) samt väsentligt högre priser på utsläppsrätter. På nedsidan ser vi en fortsatt kraftig utbyggnad av förnybart.

Från år 2022 stängs kärnkraftverk ned i Sverige. År 2022 försvinner 470 MW (O1), år 2026-27 ytterligare 1740 MW (R1 och R2), resterande kärnkraftverk fasas sedan ut 2034-2045. Kärnkraftverk i Tyskland stängs ned enligt plan, de kommer alltså vara fullt utfasade år 2022. Detta gör att Tyskland kommer öka sin import från bl.a. Frankrike och Holland kraftigt.

Tillväxten i Europa spås enligt de flesta institut vara lägre än 2% framöver. Globalt är den högre vilket främst kommer från tillväxt i Kina och Indien.

Kolpriser väntas även fortsatt vara låga och den europeiska efterfrågan minskar. Dock väntas efterfrågan på gas öka (bl.a. pga högre miljökrav och högt CO2 pris som gör att kolkraftverk stänger ner).och priserna på gas bör stiga på lång sikt, trots en fortsatt utvinning av skiffergas. Hur mycket gaspriserna kommer öka beror till stor del på politik kring utsläppsrätter, miljökrav samt utvinning av skiffergas även i Europa.

Priset på utsläppsrätter är en av de största osäkerhetsfaktorerna och som är helt beroende av politiska beslut. Vi, i likhet med de flesta andra, väntar oss betydligt högre CO2 priser framöver. Efter EU rådets möte för några veckor sedan ökade sannolikheten för högre klimatmål (överenskommelse nåddes om 40% minskning av utsläpp fram till 2030 jmf 1990). Dessutom är det nu mycket troligt att den omtalade stabilitetsmekanismen blir av, det är bara frågan om hur och från vilket år—från 2021 eller redan från 2017. Vår tro är dock fortfarande att det kommer blir några fler kompromisser innan klimat– och utsläppsmål beslutas slutgiltigt. Nästa omröstning kring stabilitetsmekanismen är i februari nästa år och då väntas många detaljer klarna. Ett högre pris på utsläppsrätter bör inte påverka det nordiska elpriset så väldigt mycket de första åren utan det är först med nedstängning av kärnkraft och utbyggnad av kablar som vårt beroende blir större.

Förnyelsebar energi väntas fortsätta öka kraftigt i Norden och Europa. I prognosen väntas Norden nå mål på att öka förnyelsebar produktion med ca 40 TWh till 2020. Den ökade produktionen av förnybar el gör att Norden väntas få ett växande överskott av el. Redan år 2020 når balansen ca +30 TWh före export och år 2040 är överskottet före export så stort som +40 TWh.

Fler kablar som ökar exporten från Norden finns dock med i planerna och vi kommer få en betydligt större koppling till bl.a. östra Europa, England, Tyskland, Holland och Frankrike där priserna är högre än i Norden. Se graf intill (bifogad pdf).

Prisprognos utgår från två olika scenarios på utsläppsrätter då utgången av de politiska diskussionerna får så stor påverkan på elpriserna på lång sikt. Normalt väder och hydrobalans antas och i övrigt förutsättningar som beskrevs i det förra stycket.

Prisprognos i tabell i bifogad pdf.

Författare: Mia Bodin, analys, Modity Energy Trading AB