Ny konjunktursvacka väntar efter tillfälligt stark tillväxt - hur påverkar detta elpriserna i Sverige?

Svensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste kvartalen. Men tillväxten försvagas nu och en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Den svenska ekonomin har hittills visat motståndskraft. BNP‐tillväxten i Sverige under andra kvartalet 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. Men den underliggande utvecklingen är inte lika stark och BNP för helåret 2012 beräknas öka med måttliga 1,3 procent. Regeringen bedöms bedriva en expansiv finanspolitik 2013 för att sedan stramas finanspolitiken åt något. Generellt svag världskonjunktur och överkapacitet i Europa kan leda till att de permanenta nerdragningarna inom den nordiska elintensiva industrin fortsätter. En vikande efterfrågan och utveckling mot överkapacitet i Europa syns i flera branscher. Enligt basindustrins energisamarbete SKGS känner elintensiv industri av konjunkturläget och dess medlemmar är extremt exportintensiva. Kronförstärkningen den senaste månaden innebär att konjunkturåterhämtningen får mindre draghjälp från exporten framöver. Tillväxten kommer därför i större utsträckning att drivas av inhemsk efterfrågan.

Förutom en konjunkturnedgång kommer en ökad förnyelsebar produktion leda till lägre priser då elproduktion, så som vind och sol, har mycket låg marginalkostnad. Svensk Vindenergis mål är att öka vindproduktionen från 6 TWh år 2011 till 30 TWh år 2020. Även i Danmark ska vindkraften byggas ut till 50% av energiförbrukningen år 2020 mot dagens ca 20% och i Norge finns planer på en utbyggnad av både vind‐ och vattenkraft. Dessutom kommer elproduktionen från biokraftvärme att öka i Sverige. Priserna på fossila bränslen och på utsläppsrätter påverkar det nordiska elpriset, framförallt på grund av kopplingen mot kontinenten. Redan idag motsvarar vind‐ och solkraftsproduktion en tredjedel av Tysklands elförbrukning. Prismässigt finns därför en ökande risk för högre volatilitet de dagar då det är vindstilla och molnigt, framförallt om reglerkraft såsom gaseldade kraftverk konkurreras ut.  

Totalt uppgår den temperaturkorrigerade förbrukningen av el i Sverige till drygt 140 TWh. Industrin använder knappt 35% av all el för att driva verkstäder och fabriker. Den näst största elslukaren är servicen i samhället. Det handlar om att driva järnvägar, gatubelysning, sjukhus och mycket annat. Här förbrukas cirka 25% av elförbrukningen. Som god trea kommer hushållen. De slukar nästan lika mycket, drygt 20% av den totala förbrukningen. Hösten 2008 hade vi en temperaturkorrigerad förbrukning på ca 150 TWh. Samtidigt hade vi kolpriser på nära 125 USD/t (jmf ca 100 USD/t nu) och ett pris på CO2 på ca 25 EUR/t (jmf ca 7‐8 EUR/t nu). Detta medförde elpriser uppåt 60 EUR/MWh under hösten 2008. Hösten 2009 hade vi en lägre temperaturkorrigerad förbrukning än idag, men vi hade ett hydrologiskt torrt år, oljepriset var lägre, men både kolpriset och CO2‐priset var högre. Ändå var elspotpriset bara ca 5 EUR/MWh högre i jämförelseperioden än i år.

Det nordiska elpriset handlas på elbörsen enligt marknadens tro fram till 2017. Idag ligger det nordiska femårspriset på ca 38 EUR/MWh och det tyska ca 10 EUR högre. Det finns en stor möjlighet till lägre priser under kommande år fram till dess att överföringsmöjligheterna mot länder med högre elpriser byggs ut. På nedsidan är det framförallt det hydrologiska läget, den fortsatta utbyggnaden av förnyelsebar energi samt konjunkturen som påverkar starkast. Även åtgärder som timmätning och energieffektiviseringsåtgärder bör få fortlöpande genomslag. De största riskerna på uppsidan är en stark uppgång i fossila bränslepriser, samt om den förnyelsebara produktionen inte kan täcka kärnkraftsbortfallet från år 2016 i Tyskland. Men med en vikande temperaturkorrigerad förbrukning och rådande omvärldsfaktorer, och förutsatt att den hydrologiska situationen utvecklar sig normalt det närmsta året, är det troligt att vi fortsatt kommer se långsiktigt låga elpriser framöver.