Han har givit oss en ny syn på sittandet

Den norske designern Peter Opsvik (född 1939) har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt att propagera för att människan inte är konstruerad för att sitta. I varje fall inte för länge och i samma position. Kroppen strävar efter rörelse och variation i sittställningen. En bra stol är den som låter dig inta dina favoritpositioner – och skifta mellan dem.

”Den bästa sittställningen är den nästa”, menar Opsvik som nyligen belönades med Norsk Forms JACOB-pris för god design.

Utanför design- och möbelkretsar är Peter Opsvik fortfarande tämligen okänd. Mer berömda är då hans skapelser såsom Tripp-Trapp-stolen för barn samt ”gungstolen” Balans och sadelstolen Capisco för kontorsbruk. För att förstå hur hans syn på sittande har influerat oss behöver vi sätta hans idéer i ett större perspektiv.

Sittandets historia – utan stol.

I årtusenden var det bara ett fåtal som ägnade arbetsdagen åt att sitta på en tron, pall eller pulpet. Samtidigt fanns det många olika och praktiska sittvanor runt om i världen. Man satt på huk, på knä eller med benen i kors när man utförde sina arbetssysslor.

I takt med den ökande industrialiseringen tog man i västvärlden fram en ISO-standard hur man skulle sitta; vinkelrät och i upprest ställning. Sitthöjd, sittdjup, ryggstödets position – all fastslogs i en standard. Ingen ifrågasatte dock om den standardiserade stolen var anpassad för kroppens behov. Vi satt fortfarande som stela faraoner på vår tron.

Tripp Trapp, lösningen på ett vardagsproblem.

Det är tidigt 70-tal. Peter Opsvik ser på sin 2-årige son Thor som precis når upp med näsan över köksbordet. Han är för stor för babystolen, men för liten för vuxenstolen. Opsvik funderar: ”Skulle inte en stol kunna växa med barnet?”

1972 presenterades Tripp-Trapp-stolen på en möbelmässa för första gången. En trästol med flyttbar sits, anpassad efter det växande barnets behov. På mässan såldes två (!) exemplar. I övrigt var intresset minst sagt ljumt. Ett par år senare visade ett inslag i Norsk TV där Opsvik, med hjälp av sin då 6-årige son, fick chansen att visa upp sin revolutionerande barnstol.

Strax efter inslaget blev NRK.s telefonväxel blockerad av småbarnsföräldrar som ville veta var man kunde köpa den praktiska barnstolen. På kort tid skapades en helt ny och modernare bild av en barnstol. En stol som lyfte barn av olika längd, till samma nivå runt bordet.

40 år efter inslaget i Norsk TV har Tripp-Trapp-stolen sålt i över 8 miljoner exemplar, fått status som designklassiker samt hamnat på Vitra Museum och Museum of Modern Art i New York!

Opsvik omdefinierar funktionen.

Tur eller skicklighet? Det unika med Opsviks formgivning är att han inte rättar in sig i ledet när det gäller devisen; ”formen följer funktionen”. Han omdefinerar istället själva funktionen. Vad krävs för att vi ska kunna sitta bekvämt länge? Rörelsefrihet? Möjlighet att byta position? Är det möjligt att ha låret i olika vinklar när vi sitter? Hur sitter en ryttare till häst?

På 70- och 80-talet utvecklade Opsvik en rad helt nya koncept för sittande i kontorsmiljö. Till exempel Balansstolen där man sitter med balanserad överkropp, stödd på knäna och smalbenen i en ”gungstol”. Lovprisat av ergonomer och räddare i nöden för många utslitna ryggar.

Det stora kommersiella genombrottet efter Tripp-Trapp-stolen kom med sadelkonceptet CAPISCO, en höj- och sänkbar ergonomiskt utformad kontorsstol med en sadelformad sits och ett kombinerat rygg-, arm- och magstöd. Tiotusentals Capisco-stolar har lämnat fabriken sedan lanseringen 1984 och stolen tillhör fortfarande bästsäljarna bland kontorsstolar och uppdateras ständigt i nya material.

Homo Digitalis, den nya människan.

Framgångarna till trots så fortsätter Peter Opsvik att utmana den traditionella synen på hur vi ska sitta. Hans bok ”Rethinking Sitting” (från 2008) borde stå i allas bokhyllor.

”Vi sitter allt mer, och allt mer statiskt. Homo Sapiens har inte bara blivit Homo Sedens (sittande), utan också Homo Digitalis. 8-10 timmar om dagen använder tangentbord, mus och skärm – och skapar aktivitet i fingrar, ögon och vår hjärna. Resten av kroppen är i stand-by-läge”, menar Opsvik.

För att möta de moderna kraven på arbetslivet där vi jobbar mer flexibelt och där behovet av skrivbord, bokhyllor och hurtsar har ersatts av digitala mappar, har Opsvik nyligen utvecklat en serie kontorsstolar under varumärket GLOBE CONCEPT.

Med GLOBE CONCEPT har Opsvik förverkligat ett designkoncept som såg dagens ljus redan 1985 med den prisbelönta GARDEN-kollektionen, en futuristisk skapelse med bollar och rundade sitsar i olika nivåer, utformad som ett klätterträd.

GLOBE CONCEPT: Allt-i-ett-arbetsplatsen.

Här har Opsvik skapat en en allt-i-ett arbetsplats för det moderna kontoret. En arbetsplats som inte kräver några inställningar utan där man sitter ergonomiskt naturligt i en högre position och med unik avlastning för både ben och bål.

”Traditionella arbetsplatser med stol, skrivbord och hurtsar kommer att utmanas av små, kompakta enheter som bättre passar vårt nya sätt att arbeta. Med GLOBE CONCEPT ville jag skapa världens första (?) arbetsplats helt anpassad för moderna arbetsverktyg såsom bärbara datorer, läsplattor och smartphones, berättar Peter Opsvik”

Opsvik menar vidare att globala utmaningar för vår miljö ställer högre krav på företag att utnyttja kontorsytan effektivare. I takt med att allt fler jobbar hemifrån eller är mer mobila – kommer företag att kunna minska på ytan och antalet arbetsplatser för att istället satsa på små flexibla enheter som tar minimal yta och inte kräver individuella anpassningar.

GLOBE CONCEPT distribueras av Moment Anders Olsson AB som också har världsrättigheterna för konceptet.

Samtliga stolar i GLOBE KONCEPT visades senast på möbelmässan i Köln 2012 och på Stockholm Furniture fair 2013.

/bildtext/

GLOBE ”TREE” är en ergonomiskt och kompakt utformad arbetsplats med rundad sits, två ryggkulor med masserande funktion, en fotkula för avlastning av benen samt två vridbara bordsskivor med plats för mobil, laptop och kaffekopp. En tillfällig och flexibel arbetsplats för det moderna kontoret.