En hellång helg inomhus för att prata om och jobba med blockkedjan i gränslandet mellan teknik och juridik… Vi vet att det här med blockkedjeteknik är det hetaste sen Britney Spears men det måste erkännas att vi kände oss på hal is. Skulle det ens locka någon när solen dessutom sken över stan? Svaret blev överväldigande.
Det senaste året har vi sett två stora regeländringar som rör obemannade luftfartyg, s.k. drönare. Den första regeländringen trädde i kraft den 1 augusti 2017 och innebär att bild- och ljudupptagning som sker med kamerautrustade drönare numera undantas från kameraövervakningslagen (2013:460).
Blockkedjan är talk of the town och på mångas läppar. Men precis som när själva internet var nytt för 25 år sedan är blockkedjetekniken ett mysterium för många. Nu som då är det inte lätt att begripa direkt, men klart är att tekniken kommer att utmana och skaka om traditionella strukturer.
Som det säkert inte undgått någon så är det andra bullar som gäller efter den 25 maj om ni hanterar personuppgifter i någon form. Medborgarna skall känna sig säkrare på hur personlig information hanteras och på EU-nivå har det därför styrts upp en gemensam lagstiftning med höga krav och hårda sanktioner.
I takt med att fler och fler får upp ögonen för utmaningarna som kommer med dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation ”GDPR”) ökar frågetecknen kring hur den faktiskt ska tolkas i de enskilda fallen. Det är då välkommet att Art 29-gruppen utfärdar vägledande dokument.
Nyheterna om den kommande dataskyddsförordningen (“GDPR”) duggar tätt och rubriker om hårdare krav och mångmiljonsanktioner varvar varandra. Att integritet och dataskydd seglat högt upp på både den legala och affärsmässiga agendan är välförtjänt – i informationssamhället är kunskap om kunder och användare hårdvaluta.