Almedalen 2016 – många intressanta samtal, men få direkta resultat

2016 års upplaga av politikerveckan i Almedalen började bra för min del. Expressen listade de ”199 hetaste personerna i Almedalen” och placerade mig på plats 195. Det får man vara nöjd med, även om jag förstås sätter målet lite högre för nästa år.

Men vad gjorde jag då på plats? För även om kritikerna ibland hävdar, och det kan vara lätt att tro, att Almedalen mest är just listor för inbördes beundran, rosévinsmingel och ett stort spel för gallerierna så händer det mycket viktigt under den här veckan.

Dels är det diskussionerna i form av seminarier och debatter. Jag medverkade själv i tre paneldebatter. Det första arrangerades av Högskolan i Borås (SIIR) och gällde frågan om hur dagens företag måste ställa om från Big Data till Smart Data. Det vill säga behovet att vara allt smartare i analysen och användandet av allt större informationsmängder. Det är en extremt relevant och spännande frågeställning som påverkar inte bara mySafetys dagliga arbete, utan samhället i stort.

En annan hjärtefråga fick jag hantera under en paneldebatt på tisdagen när jag mötte Gudrun Schyman, Hanif Bali och Jan Helin för att diskutera näthatsfrågan hos Nyheter24. Rubriken på samtalet var ”får man göra vad fan man vill på Internet?” och man kan tycka att blandningen av paneldeltagare borde borga för en såväl intressant som rätt hård diskussion. Det uteblev. Visst var det intressant, men samtidigt mer slätstruket än jag väntat mig.

Faktum är att detta var symptomatiskt för i princip alla de diskussioner jag hörde under veckan vad gäller näthat. Det var slätstruket, lite undfallande och nära på ursäktande. Lite åt hållet som den debatt jag läste, blev arg på och besvarade i Svenska Dagbladet under veckan. Där var det Anya Alenberg från Bahnhof som menade att ”Näthat måste vara okej – vi måste få bli arga”. Den åsikten uttalades aldrig rakt ut i Almedalen, men man kände den hela tiden under ytan – att man måste ”stå ut med lite” och ”så farligt är det väl ändå inte”. Näthat var en förhållandevis het fråga under veckan, men det var väldig få som drev en linje om nolltolerans vilket förvånar och oroar mig.

”Nej, att hata på nätet är aldrig ok” blev mitt svar i SvD och även mitt svar till de jag pratade näthat med i Almedalen. Hat är och får aldrig vara ok – vare sig i verkliga livet eller på nätet. Att vara arg är inte alls samma sak som att hata och man måste, särskilt som vuxen, också inse att nätet lämpar sig särskilt illa för ilska.

Det här är som sagt en av våra stora hjärtefrågor på mySafety, inte minst då vi dagligen stöter på kunder som blivit utsatta för näthat. Jag är övertygad om att vi som företag kan göra mycket för att hjälpa till att stävja hatet och göra nätet till en bättre plats. Inte på egen hand, men tillsammans med andra. Det var också min poäng i min avslutande paneldebatt som arrangerades av Tryggare Sverige och var på temat hur näringslivet kan hjälpa polis och andra myndigheter att hålla rent på nätet. Jag är övertygad om att det krävs mer engagemang från såväl allmänheten som företagen för att på allvar ta tag i det här problemet och börja städa upp. Det finns mycket att göra och ju fler vi är som engagerar oss, desto bättre kommer resultatet att bli.

Just resultatet blir lite avgörande när man tänker tillbaka på tre intensiva dagar i Almedalen och funderar på vad man egentligen fått ut av det hela. Visst var det många intressanta diskussioner och en hel del viktiga möten. Jag träffade och pratade med allt från journalister och politiker till pr-konsulter och oskyldiga Gotland-turister som hamnat mitt i den politiska hetluften. Återkommande är att alla ser problem, att alla ropar efter lösningar. Men det är få som faktiskt slår näven i bordet och säger ”så här ska vi göra”.

Man tycker kanske att en vecka som samlar så många borde leda till fler konkreta förslag, men kanske är det precis tvärtom. Det är så många vettiga och kunniga människor med så mycket åsikter att ingen riktigt sticker ut framför den andra.

Jag har dock uppnått mina mål med veckan. Jag har tydligt lyckats föra fram ett budskap kring att näthatet måste få ett slut och att ett stort ansvar måste ligga på oss som företag men även på enskilda individer. Ju mer inflytelserik individ du är, desto större ansvar har du. Politiker och kändisar måste helt enkelt börja ta sin roll som påverkare på allvar. Att man bara ”talar sanning” och att man ”måste tåla lite” är helt irrelevanta invändningar. På nätet kan ironi och sarkasm lätt glida över till hat. Även om det inte var menat så från början.

Det finns helt enkelt ingen plats för mer hat på nätet.