Glöm inte nätbedrägerierna

I december 2020 meddelade regeringen att den ska inrätta ett nationellt cybersäkerhetscenter som ska förebygga, upptäcka och hantera cyberhot - en satsning på 440 miljoner kronor till 2025. Just nu håller ansvariga myndigheter – bland annat Försvarsmakten och Säkerhetspolisen – på att sätta ramarna för centrets verksamhet som ska utvecklas de närmsta två åren. 

Initiativet är välbehövligt. De digitala hoten mot vårt land har ökat kraftigt under senare år. I kombination med fortsatt digitalisering av viktiga samhällsfunktioner är vår potentiella sårbarhet uppenbar. Men om satsningen ska nå hela vägen måste centret även ta sig an de digitala bedrägerier och ID-kapningar som drabbar miljoner svenska privatpersoner varje år.

Nätbedrägerierna och ID-kapningarna har mer än fördubblats de senaste tio åren och är idag Sveriges näst vanligaste anmälda brott efter skadegörelse. Sommaren 2019 till sommaren 2020 fick över 200 000 svenskar sin identitet kapad och två miljoner personer utsattes för nätbedrägeriförsök. Samtidigt har antalet lösta fall mer än halverats och många anmäler inte ens, kanske eftersom de skäms över att ha gått på bedragarnas knep.

Nätbedrägerierna är oftast organiserade och utförda av kriminella nätverk. Ett exempel är så kallade Bitcoin-bedrägerier som har uppmärksammats i media, eller vaccinbedrägerier då bedragare utger sig för att representera myndigheterna. Men de är bara en liten del av problemet. Bedragarna blir allt skickligare. De nyttjar sociala medier och ny teknik som 3D-ansiktsmodellering och AI för att få dig att tro att de är ditt syskon, din vän eller för att skapa fejkat komprometterande material med bilder av dig som de använder i utpressningssyfte. De drabbade blir av med stora summor, i vissa fall till och med skuldsatta. Framför allt är de i princip helt skyddslösa.

Digitala bedrägerier mot ett lands invånare är inte bara fruktansvärt för de individer som drabbas. De skapar också otrygghet och urholkar förtroendet för både myndigheter och andra privatpersoner i digitala gränssnitt, särskilt i corona-tider då handel och sociala kontakter av nödvändighet har flyttat ut på nätet för många. Bedrägerier göder även annan, grövre kriminell verksamhet.

Vi inser att det nationella cybersäkerhetcentret i första hand behöver fokusera på hot mot rikets säkerhet. Men vi hoppas att den expertis som nu samlas inte glömmer den brottslighet som är mest påtaglig i de flestas dagliga digitala liv. Vi önskar att myndigheterna bakom det nya centret bjuder in och diskuterar dessa digitala brott. Vi tror att det är nödvändigt om vi ska ha en dräglig uppkopplad framtid.

/PA Prabert, mySafety Försäkringar