​Näthatet måste tas på allvar och verktygen för att stoppa det måste komma nu

I söndags skrev SvDs chefredaktör Fredric Karén om näthatet som hotar vår demokrati. Han konstaterar att när våra folkvalda politiker blir hotade till tystnad har hatet blivit ett samhällsproblem som vi måste ta i itu med.

Fredric Karén pekar på ett jätteproblem i sin text – att folkvalda politiker blir hotade på nätet såväl som i det fysiska rummet, hotar vår demokrati och kan aldrig accepteras. Samhällsproblemet är tyvärr större än så. Vart tredje skolbarn i åldrarna 10-16 år har utsatts för kränkningar eller hot på nätet, som också Fredric påpekar. Det är alltså ditt, mitt eller någon av våra vänners eller kollegors barn som utsätts idag. Att 96% av alla polisanmälningar rörande näthat läggs ner gör inte direkt att läget känns mer hoppfullt. Hat är hat och hot är hot och fullkomligt oacceptabelt oavsett om det sker i det fysiska rummet eller på nätet. Det finns en uppenbar risk för slentrianmässig normalisering av något kriminellt som i vissa fall även hotar vår demokrati.

Jag ser utbredningen och effekterna av näthatet varje dag. Det ingår i mitt jobb som VD för en försäkringsförmedlare som tagit sig an just näthatet som en av våra stora frågor. Det finns oftast inte ord att beskriva det vi får se och höra folk utsättas för. Det är våra medmänniskor och inte minst våra barn som far illa, varje dag. Vilka ärr de för med sig in i sitt vuxna liv?

Det är därför glädjande att regeringen inom kort ska presentera en utredning om digitala kränkningar. Bättre sent än aldrig kan tyckas men vi får hoppas att utredningen ger oss konkreta förslag och verktyg att skydda våra barn, våra vuxna och vår demokrati. Vi har inte råd att vänta tills det är för sent.

/Carl Johan Thorsell, vd mySafety Försäkringar AB