Vi får inte stirra oss blinda på våldsbrotten

Våldsbrotten får oproportionerligt mycket utrymme i såväl media som i den politiska diskussionen. Det är många som vill visa sig starka och handlingskraftiga. Men när gäller Sveriges vanligaste brott – bedrägerier – som drabbar såväl privatpersoner som företag och leder till stora ekonomiska förluster varje år, är det avvaktande och nära på tyst. När Anders Ygeman dessutom kastar in handduken och beskriver problemet som för stort att hantera är det hög tid för alla att tänka om, tänkta nytt och tänka rätt.

Debatten går hög när det gäller våldsbrotten i samhället. Det är inte förvånande med tanke på den extremt uppskruvade mediabevakningen på området. Varningar om gäng och klaner leder ofrånkomligen till starka uttalanden från såväl debattörer som politiker. Ibland kanske mer genomtänkt än annars.

Skjutningar på öppen gata är självklart något som vi aldrig får acceptera. Men när debatten helt fastnar på ett och samma område visar det på en okunskap eller ett ointresse för andra, vanligare och mer utbredda brottsområden.

Miljontals utsatta för bedrägerier årligen – hundratusentals luras

Det troligen vanligaste brottet att råka ut för i dag är någon form av bedrägeri. Enligt BRÅ ökar detta mer eller mindre konstant från år till år och under den senaste tioårsperioden har ökning varit smått hissnande 113 procent. Bara 2019 anmäldes runt 250 000 bedrägerier, något vi vet bara visar på en bråkdel av problemet.

Vi har under många år genomfört stora SIFO-undersökningar på årlig basis, med fokus på ID-kapningar, som är en central del av många bedrägerier i dag. Bara under det senaste året har över två miljoner personer blivit utsatta för minst ett försök till ID-kapning och 204 000 personer har faktiskt drabbats.

Dessutom har över hälften (51 procent) av våra företag med upp till 250 anställda någon gång utsatts för ett försök till ID-kapning. Det motsvarar runt 180 000 företag som får lägga tid och resurser, som kunde använts till annat, för att undvika att bli lurade på pengar.

Har myndigheter och rättsväsende resignerat?

Att problemet med bedrägerier är gigantiskt är det få om någon som ifrågasätter i dag. Men trots det händer det mycket lite i realiteten från våra myndigheter och politiker. När vi i början av sommaren diskuterade frågan med Anders Ygeman i ett live-sänt seminarium på nätet, sa han ordagrant att ”en förutsättning för att polisen ska vara framgångsrika att utreda och lagföra brottet är att få ner volymen. Så länge volymen är stor är det svårt för polisen att lagföra bort den. Kan vi med tekniska medel pressa ner volymen kan vi sedan lagföra brottet”. Ett hårresande uttalande som är svårt att förstå, ens om man försöker tolka det välvilligt.

Överför samma resonemang på våldsbrotten och skjutningarna. På skattefusk, fortkörning eller snatteri. Eller vilken annan brottstyp som helst. Det skulle ingen politiker eller debattör komma undan med.

Näringslivet vill hjälpa – låt oss göra det

Totalt handlar det om ofantliga summor som ofta används till att finansiera tyngre brott. Den typ av brott så många i dag vill agera slagkraftigt mot. Och att strypa pengatillförsel till brottslingar vet vi är en effektiv metod.

Det krävs dock krafttag om vi ska komma tillrätta med problemet. I England insåg man detta för länge sedan och man har byggt en modell som visat sig fungera väl. Där samarbetar polis och näringsliv i utredningen av den här typen av brott. Näringslivet bidrar med såväl kompetens som ekonomiska resurser för att komma tillrätta med problemet.

Vi är många som vill bidra här i Sverige. Det måste vi, för såväl vår egen som våra kunders skull. Tillsammans kan vi faktiskt göra skillnad och förhoppningsvis även underlätta att få bukt med den grövre brottsligheten.

PA Prabert

Vice koncernchef mySafety Försäkringar