Pressmeddelande —
Endast fyra av tio unga upplever att vården vid psykisk ohälsa hjälper
Många unga med psykisk ohälsa upplever att de inte får det stöd de behöver. Endast 41 procent upplever att vården har hjälpt dem att må bättre och varit utformad efter deras behov. Samtidigt uppger bara fyra av tio att de har fått tillräckligt med information och kunskap, att de känt sig delaktiga och fått tillgång till vård snabbt. Det visar nya siffror från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH).
– De låga betygen till vården är en signal om ett system som inte hänger ihop. Alltför många barn och unga faller mellan stolarna och upplever att stödet de får inte hjälper de att må bättre. Ska vi bryta den växande psykiska ohälsan måste vården bli bättre på att samordna insatser och lyssna på de unga, säger Conny Allaskog, ordförande för NSPH.
Trots omfattande vårdkontakter tycker endast fyra av tio unga med psykisk ohälsa att vården hjälpt dem må bättre eller hantera sin ohälsa. Lika få upplever att vården varit anpassade efter deras behov, att de fått tillräcklig information och fått vara delaktiga i beslut om sin vård. Bara en av tre upplever att vården har samordnats med andra stödinsatser när det har funnits behov, och färre än hälften uppger att de haft samma vårdkontakt över tid, trots att det anses vara en viktig förutsättning för en fungerande vård.
Nästan hälften av de som deltagit i undersökningen har varit med om att deras vård har övergått från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. De ungas vittnesmål pekar på stora utmaningar i att ge en sammanhållen vårdkedja. Hälften svarar att övergången fungerat dåligt, och tre av fyra har inte fått vara delaktiga i processen.
Samtidigt visar resultaten att övergången har stor betydelse för hur unga uppfattar den fortsatta vården inom psykiatrin. Bland unga som har en positiv upplevelse är 73 procent nöjda med vuxenpsykiatrin, jämfört med endast 32 procent bland unga som har en dålig upplevelse av övergången.
– Övergången mellan barn- och vuxenpsykiatrin är en kritisk punkt i vårdkedjan som ofta brister och får många unga att känna sig lämnade utan stöd. En väl planerad och samordnad övergång är avgörande för deras trygghet och förtroende för framtida vårdinsatser, säger Conny Allaskog.
De vårdinstanser som möter unga med psykisk ohälsa får genomgående låga betyg i undersökningen. Endast omkring hälften (48 procent) är nöjda med vuxenpsykiatrin, medan ännu färre är nöjda med primärvården (40 procent) och BUP (37 procent). Bakom siffrorna finns berättelser om bristande kontinuitet, återkommande byten av vårdkontakter och unga som känner sig lämnade utan den hjälp de behöver.
Tillgängliga för intervju
Conny Allaskog, ordförande för NSPH.
Unga med egen erfarenhet av vård från olika instanser ställer upp på mediaintervjuer. Vi sätter er i kontakt vid intresse.
Resultaten i korthet
- 59 procent av de unga har fått stöd från vuxenpsykiatrin, medan 58 procent har fått vård via vårdcentral och 53 procent från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
- 48 procent är nöjda med vuxenpsykiatrin, jämfört med 40 procent för primärvården och 37 procent för BUP.
- 51 procent av de som har erfarenhet av övergången från BUP till vuxenpsykiatrin uppger att den har fungerat ganska eller mycket dåligt. 75 procent uppger att de endast haft en liten eller ingen delaktighet i processen.
- Endast 41 procent upplever att vården har hjälpt dem att må bättre och att den varit utformad efter deras behov.
- 49 procent uppger att de haft kontakt med samma personal under vårdtiden.
- 38 procent uppger att de fått tillräckligt med information, och att de har känt sig delaktiga, medan 37 procent fått tillgång till vård snabbt vid behov.
- 30 procent upplever att vården samordnats med andra stödinsatser vid behov.
Om NSPH-rapporten 2026
Den 9 oktober, i anslutning till världsdagen för psykisk hälsa, lanserar Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) rapporten ”Jag vill bara vara som alla andra, men jag kan inte”. Rapporten bygger på en omfattande undersökning om ungas psykiska hälsa, deras erfarenheter av vård och stöd, men även anhörigas situation och vilka utmaningar de möter. Det kan finnas möjlighet att ta del av rapporten i sin helhet i förväg, ta kontakt vid intresse.
Fakta om undersökningen
Enkäten genomfördes februari 2026 och vände sig till unga som behövt stöd för sin psykiska ohälsa.
- 944 unga svarade i åldrarna 15–30 år.
- 80 procent svarande är flickor/kvinnor, 14 procent pojkar/män. 12 procent har erfarenhet av att vara transperson.
- 63 procent får vård eller stöd idag, medan 26 procent har fått det tidigare.
Tipsruta: Så här pratar du med unga om psykisk ohälsa
Fråga.
Du behöver inte hitta de perfekta orden. En enkel fråga kan räcka för att visa att du bryr dig.
Lyssna.
Var intresserad på riktigt. Avbryt inte och lyssna utan att direkt försöka ge råd eller lösa problemet.
Var inte rädd.
Våga ta upp det du ser och märker. Även om den unga inte vill prata just då kan kontakten visa att du finns där.
Krångla inte till det.
Du behöver inte trösta, ge goda råd eller lösa allt. Det viktigaste kan vara att finnas där och lyssna.
Respektera ett nej.
Den unga kanske inte vill prata just då. Acceptera det – men visa att du finns kvar.
Skuldbelägg inte.
Om något har gått på tok, försök i stället att tillsammans hitta en väg framåt.
Gör dig tillgänglig.
Visa att det är okej att prata om bekymmer – med dig eller med någon annan.
Råden bygger på NSPH:s skrift Våga vara vuxen, framtagen tillsammans med unga: bit.ly/vågavaravuxen.
OM NSPH
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, är ett samarbete mellan patient-, brukar- och anhörigorganisationer verksamma inom psykisk ohälsa, beroende och suicidalitet. Vi arbetar för att patienter, brukare och anhöriga ska bli mer delaktiga i vård och stöd samt få ett större inflytande över de beslut som fattas inom olika samhällsområden. Vi ser oss patienter, brukare och anhöriga som en oumbärlig resurs för ökad kunskap i samhället om psykisk ohälsa.
Ämnen
NSPH är en samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Vi ser oss patienter, brukare och anhöriga som en oumbärlig resurs i samhället och i utvecklingen av vård, stöd och behandling.