”De flesta föds bara en gång, men jag har fått födas två”

Jag har blivit en mycket mer ödmjuk och empatisk person efter det jag har gått igenom.”

Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är augusti 2004. Han är 22 år och inlagd på sjukhus för att behandla en kärlmissbildning i hjärnan.

Den där augustikvällen hade Klas drabbats av en stroke. Eftersom han redan låg inne på sjukhuset kom han snabbt till operation.

Det berättar Klas i en ny broschyr om stroke, som Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) ger ut lagom till internationella strokedagen  den 10 maj. Titel: Att leva med stroke

”Den bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt”, menar Klas, som fått ompröva sitt liv och sina möjligheter flera gånger sedan den där augustikvällen och under sin väg tillbaka till ett bra liv. ”Det är mycket hjärnan måste lära om från grunden” konstaterar han och menar att rehabiliteringen måste få ta tid.

Från början var sjukgymnastik viktig för honom. Han fick jobba med högersidan för att den skulle återfå sin kraft. I dag tränar han på gym, simmar och gör regelbunden vattengymnastik. Han promenerar varje dag, ofta ute i naturen, eftersom det ger både motion och bra balans.

Klas Edvinsson har fått släppa en del gamla intressen som golfen. Han var en duktig idrottare förr, men sportintresset finns kvar.

”Bland det roligaste jag har gjort på senare år var när jag följde med Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) på en fotbollsresa för att se Barcelona möta Real Valladolid, berättar han i broschyren.

”De flesta föds bara en gång, men jag har fått födas två. Jag har blivit en mycket mer ödmjuk och empatisk person efter det jag har gått igenom”.

Läs mer på www.nhr.se/stroke

För ytterligare information:
Anne Thelander, Informationsansvarig,  0733- 81 48 82

Fakta: Hur behandlas stroke?

Vid stroke, eller misstänkt stroke, måste personen mycket snabbt få sjukhusvård. Ifall omhändertagandet går tillräckligt snabbt hindras bestående skador, hjärnan kan i stället återhämta sig. De första timmarna är mest kritiska, men nya metoder och rutiner möjliggör snabb diagnos – hjärninfarkt eller hjärnblödning.

I den fortsatta behandlingen är sjukgymnastik nödvändig. Insatser av logoped, arbetsterapeut, neuropsykolog och dietist kan också behövas. Rehabiliteringen ska vara individuellt anpassad och inriktas både på fysiska störningar och kognitiva problem. Även anhöriga behöver stöd i den nya livssituationen.

Det går att förhindra en ny stroke genom ändrad livsföring, behandlingar som exempelvis sänker blodtryck, blodfetter och korrigerar hjärtflimmer. Även symtom som depression, sexuella problem och eventuell smärta kan behandlas.