Pressmeddelande —
Neuroförbundet stödjer forskning kring sorgearbete
Många medlemmar inom Neuroförbundet har diagnoser som kan förkorta livslängden. Diagnoser som vanligtvis skapar oro, ängslan, uppgivenhet och sorgsenhet bland förbundets medlemmar och dess anhöriga. Med professionellt upplagda riktlinjer för olika stödinsatser kan nära anhöriga uppmuntras att försöka vidmakthålla dagliga sunda vanor, känna ork och välbefinnande som även kan gynna gemenskapen med den sjuke partnern. Neuroförbundet har därför valt att stödja Agneta Grimbys forskning inom antecipatorisk sorg hos närstående till personer med svår ms och als med 500 000 kronor.
- Känslan hos den anhöriga att inte kunna bemästra den närståendes situation i livets slut – utöver oron för sin egen framtid – kan leda till att man söker lindring på sätt som inte är hälsosamma. Neuroförbundet har valt att stödja forskningen inom antecipatorisk sorg för att minska risken bland medlemmar och dess anhöriga att ta till hälsovådligt högt intag av lugnande och sömngivande läkemedel och/eller ökad tobaks- och alkoholintag. Kan Neuroförbundet bidra till att det förhindras, finns troligen hälsovinster att göra, säger Kathleen Bengtsson-Hayward, tidigare ordförande för NHR-fonden.
Anhörigproblematiken vid närståendes svåra sjukdom har mer och mer kommit i fokus ur folkhälsosynpunkt. Många svårt sjuka personer med ms och als vill vistas i hemmet, varför närstående ofta tar på sig den tunga bördan att ge omvårdnad och stöd. Ibland blir åtagandet övermäktigt. Neuroförbundet vill därför stödja forskning som möjliggör bättre stödrutiner och insatser från olika myndigheterna till Neuroförbundets medlemmar.
- Med bra och vetenskapligt underbyggd kunskap kan närstående bli mer sedda och utifrån ett forskningsperspektiv lättare hävda sina egna stödbehov. Då kan samhällsfunktioner förmås att satsa på bra stödinsatser för nära anhöriga, så tidigt som möjligt efter att diagnosen ms och als ställts, säger Agneta Grimby projektledare och Med Dr, Leg Psykolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
För mer information kontakta gärna:
Max Ney, opinionsbildare
på Neuroförbundet
Mail: max.ney@nhr.se
Mobil: 076-0017018
Agneta
Grimby projektledare och Med Dr, Leg Psykolog på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Mail: agneta.grimby@telia.com
Mobil: 0733-127788
Fakta als och ms: se nästa sida!
Fakta als Amyotrofisk lateralskleros, als, är en gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där de nervceller som styr skelettmusklerna dör. Sjukdomen finns i olika former, alla är fortskridande och bryter ned det motoriska nervsystemet, varvid musklerna försvagas. Orsaken är i de flesta fall okänd. I Sverige insjuknar ungefär 200 personer per år och uppskattningsvis finns 600 - 700 personer med sjukdomen i landet. De flesta insjuknar i åldern 45–60 år. Läs mer på www.nhr.se/diagnoser
Fakta ms Multipel skleros, ms, är en livslång inflammatorisk sjukdom som angriper hjärna och ryggmärg. Nervtrådarna skadas och då störs överföringen av nervimpulser ut till kroppens olika delar. Detta ger en mängd olika symtom beroende på vilka nervtrådar som blir angripna. Skadorna bildar ärrvävnad som har givit sjukdomen dess namn. Multipel skleros betyder många ärr. 600 personer i Sverige insjuknar varje år. Uppskattningsvis lever ungefär 17.000 personer med diagnosen. Läs mer på www.nhr.se/diagnoser
Ämnen
Kategorier
Neuroförbundet (tidigare Neurologiskt Handikappades Riksförbund) är Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vårt mål är att människor med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Vi står för livslust, full delaktighet och stark framtidstro.
Neuroförbundet har cirka 13 000 medlemmar. Vi företräder ett stort antal diagnoser och stödjer spetsforskningen inom neurologi.