Pressmeddelande —
Ny rapport: Stora regionala skillnader i neurosjukvården – patientföreningar kräver nationell satsning
Stora regionala skillnader i tillgång till utbildade neurologer. Olika möjligheter till akutbehandling av stroke. Klyftor i rätt till återbesök för kroniskt sjuka MS-patienter. Det visar en ny rapport från Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Parkinsonförbundet, Epilepsiförbundet, Migränförbundet och Strokeförbundet. Samtidigt saknas det nationella riktlinjer för neurologiska sjukdomar. Nu kräver de fem patientorganisationerna att regeringen gör en nationell satsning på neurosjukvården.
Exempel på regionala skillnader i neurosjukvården från rapporten Den ojämlika vården:
- Det finns fyra-fem gånger så många utbildade neurologer i Västerbotten, Stockholm och Uppsala som i Gävleborg och Dalarna – per capita.
- 73 procent av MS-patienterna i Västerbotten får återbesök inom 12 månader – 30 procent i Kalmar, Värmland och Västmanland.
- I Västerbotten får tre gånger så många strokepatienter akutbehandling med trombolys som i Jämtland och Östergötland.
- De här stora regionala skillnaderna går inte att motivera av medicinska skäl. Det är inte rimligt att var man bor ska styra om och i vilken utsträckning man får behandling, säger Kathleen Bengtsson-Hayward, förbundsordförande för Neurologiskt Handikappades Riksförbund.
- Regeringen borde ta ett nationellt ansvar – liknande den som har gjorts inom cancervården – för att samordna, ta fram riktlinjer och säkerställa att det finns tillräckligt med resurser och tillräckligt med utbildade specialister i neurosjukvården i alla delar av landet, säger Karl-Gunnar Skoog, förbundsordförande för Parkinsonförbundet.
- Det är inte rimligt att Sverige släpar efter andra länder när det gäller antalet utbildade neurologer per miljon invånare. Nu behövs en nationell samordning och satsning för att utbilda fler neurologer, säger Börje Vestlund, ordförande för Epilepsiförbundet.
- Hjärnan och nervsystemet är bland det mest komplexa som finns. Sjukdomar kopplade till hjärnan och nervsystemet ställer därför extremt höga krav på att den som ska behandla dem vet vad han eller hon gör. Nu behöver regeringen och landstingen säkerställa att alla – inte bara de med mer kortvariga eller mindre komplicerade sjukdomar – får rätt vård vid rätt tillfälle, säger Migränförbundets ordförande Ingemar Färm.
- För den som drabbas av stroke är det mycket viktigt att akutsjukvården fungerar. Det är fullständigt oacceptabelt att färre än varannan patient får avgörande behandling inom tre timmar på vissa sjukhus, medan andra lyckas ge denna vård till åtta av tio, säger Sven Andreasson, ordförande STROKE-Riksförbundet.
Även ordföranden för Svenska Neurologföreningen, överläkare Martin Gunnarsson, understryker vikten av en satsning på neurosjukvården:
- Den geografiska ojämlikheten i neurosjukvården är alarmerande. Tillgången till neurologisk kompetens varierar kraftigt. Möjligheterna att erhålla adekvat behandling ser olika ut och det finns brister inom kvalitetssäkringsarbetet. För patienter, anhöriga och samhället är de tänkbara konsekvenserna så stora att de måste tas på allvar.
Rapporten Den Ojämlika neurosjukvården bifogas
För mer information:
Kathleen Bengtsson-Hayward, förbundsordförande i Neurologiskt Handikappades Riksförbund, 076-0017013 alternativt Robin Zachari, NHR, robin.zachari@nhr.se, 076-94 66 591
Karl-Gunnar Skoog, förbundsordförande ParkinsonFörbundet, kg.skoog@hotmail.com,
070 729 25 18
Sven Andreasson, ordförande STROKE-Riksförbundet, ordf@strokeforbundet.se, 070-592 74 41
Börje Vestlund, ordförande Svenska Epilepsiförbundet, borje.vestlund@riksdagen.se, 070-255 91 52
Ingemar Färm, ordförande Svenska Migränförbundet, ingemar.farm@telia.com, 070-23 22 204
Ämnen
Kategorier
Neurologiskt Handikappades Riksförbund är en ideell och politiskt obunden intresse-, service- och kamratorganisation. Vi verkar på riks-, läns- och lokal nivå. Vi arbetar bl.a. genom att stödja forskning, samt genom utrednings- och utvecklingsarbete. Förbundet har idag drygt 13 000 medlemmar. NHR verkar för att personer med neurologiska sjukdomstillstånd skall få sina behov och rättigheter tillgodosedda och därigenom förbättrade levnadsvillkor.