Pressmeddelande -
Ny undersökning bekräftar stort vätgasbehov inom industrin
Under sommar och höst har Nordion Energi genomfört en marknadsundersökning för att identifiera nuvarande och framtida behov av vätgas i Sverige. Undersökningen är öppen för både producenter och användare av vätgas – och resultatet visar på ett omfattande intresse med många storskaliga planer.
– Vi har fått in ett 50-tal projekt över hela landet. Vätgas har pekats ut av EU, svenska myndigheter och regeringen som en viktig energikälla för klimat- och energiomställningen – och vi kan se att resultatet i vår undersökning linjerar med prognoserna, säger Björn Santana Arvidsson, vvd Nordion Energi Hydrogen.
Siffrorna i undersökningen visar ett starkt stigande behov inom industrin för att år 2045 ligga på 55 TWh. För produktionen är motsvarande resultat 80 TWh.
– I dag utgör vätgasen en liten del av den svenska energimixen. Men allt tyder på att det här kommer att ändras. År 2045 kommer energiproduktionen av vätgas att överstiga dagens vattenkraft. Och energibehovet kommer att vara högre än dagens behov av fjärrvärme, säger Björn Santana Arvidsson.
De områden med bäst förutsättningar för vätgasproduktion är sällan lokaliserade där efterfrågan är som störst. Lösningen är att transportera stora mängder vätgas i rörledningar under jord, vilket är snabbt, säkert och kostnadseffektivt.
Infrastruktur redan till 2030
Sedan några år tillbaka utvecklar Nordion Energi en ny infrastruktur för transport av vätgas som är öppen för alla vätgasproducenter och konsumenter i Norden. Det här gäller bland annat en 100 mil lång vätgasinfrastruktur i Bottenviksregionen, från Örnsköldsvik i Sverige via Malmfälten och vidare till Vasa i Finland. Projektet går under namnet Nordic Hydrogen Route och görs i samarbete med Gasgrid Finland. Grönt stål, elektrobränslen och konstgödsel är exempel på tillverkningsindustrier där vätgasen blir nödvändig för att kunna fasa ut fossila bränslen. Nordion Energi arbetar även med flera andra storskaliga projekt inom vätgasinfrastruktur, exempelvis Baltic Sea Hydrogen Collector.
– Mängden vätgas som Sverige behöver för att ersätta fossil energi är enorm, särskilt inom industrin. Underlaget är värdefullt för att förstå behoven och ligger nu till grund i det fortsatta arbetet med att projektera, sluta avtal och därefter bygga infrastrukturen, säger Björn Santana Arvidsson.
Och byggnationen går förhållandevis snabbt. Redan till 2028 kan de första sträckorna vara i drift och till 2030 kan en betydande del av vätgassystemet förse industrier med den energi de efterfrågar.
För ytterligare information kontakta:
Björn Santana Arvidsson, vvd Nordion Energi Hydrogen, 076-088 57 17, bjorn.arvidsson@nordionenergi.se
- 100 mil vätgasinfrastruktur i Bottenviksregionen
- Konsortium med Nordion Energi och Gasgrid Finland
- Vätgasen framställs främst av el från land- och havsbaserade vindkraftverk
- I stor skala och över långa avstånd är vätgas 2–4 gånger billigare att transportera än el
- Den nordiska energisäkerheten stärks och fossila bränslen ersätts av nya, rena energibärare
- Infrastrukturen är nedgrävd under mark och har minimal åverkan på natur, odling och djurnäring
Fakta Baltic Sea Hydrogen Collector
- 125 mil offshore vätgasinfrastruktur i Östersjön
- Konsortium med Nordion Energi, Gasgrid Finland, OX2 samt Copenhagen Infrastructure Partners (CIP)
- Vätgasen framställs främst av el från havsbaserade vindkraftverk
- Energisäkerheten runt Östersjön stärks och fossila bränslen ersätts av nya, rena energibärare
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Nordion Energi är specialiserade på energiinfrastruktur och drivs av ett tydligt syfte; att leda samhällets omställning mot 100 % grön energi. Nordion Energi är transmissionsnätsoperatör (TSO) för det svenska stamnätet för gas med helhetsansvar för nätets långsiktiga utveckling. Nordion Energi äger och driver även landets största gasdistributionsnätverk samt har elnätsverksamhet. Vår vision är ett flexibelt energisystem där nya energikällor som biogas och vätgas i stor skala ersätter fossil energi och där el, gas och värme samverkar.
