Nordiska museet öppnar upp sitt vackraste rum

Nordiska museet öppnar sitt vackraste rum, Sofis salong, för tillställningar och möten. Rummet är en hyllning till museets medgrundare Sofi Hazelius och formgivet av Note Design Studio under konstnärlig ledning av Vanessa Gandy, Nordiska museet.

Sofis salong ligger i museets södra kortgavel, i originalritningarna kallad Kaféflygeln. Rummet är omsorgsfullt restaurerat i dialog med originalarkitekturen och museets historia. Resultatet är en sober salong i tredelad symmetri med enorma valvformade fönster i tre väderstreck som ger känsla av ateljé eller orangeri. Tillägnad till och döpt efter Sofi Hazelius, medgrundare till Nordiska museet.

– Att utveckla idén med Sofis salong har varit som en upptäcksresa i museets egen historia från Isak Gustaf Clasons handgjorda ritningar, till symbolik i material hittade i arkiven. Färgpaletten i Sofis salong är hämtad ur museibyggnaden – det ärgade koppartakets mintgröna nyans spelar huvudrollen. Kulören har fått rama in och framhäva portalerna och symmetrin. Den medvetna färgsättningen är inspirerad av Karin Larssons manér att använda kontrastfärger i portaler. En blinkning finns också i det inramade porträttet av Sofi Hazelius, säger Vanessa Gandy.

Sofis salong har möjliggjorts tack vare Nordiska museets & Skansens vänner.

En dold pärla avslöjad i flödande dagsljus

I det som på originalritningarna för Nordiska museet heter Kaféflygeln tänkte sig arkitekt Isak Gustaf Clason ett kafé för museets besökare. Här placerade han höga spröjsade fönster med låg bröstning i tre väderstreck, för att kafégästerna skulle kunna blicka ut mot utsikten sittande vid borden.

Men ursprungstanken blev inte förverkligad. Kaféflygeln har under museets historia fungerat bland annat som rum för föremålsvård, senare som museibutik och klassrum för skolbarn från Ukraina. Efter en period bakom låsta dörrar har det öppnats upp som en salong att mötas i för både vardag och fest. Sofis salong är möjliggjord tack vare Nordiska museets & Skansens vänner.

Gestaltning i dialog med museets historia

Nordiska museet har en lång tradition av samarbeten med samtida konstnärer och kreatörer kring gestaltningen i museibyggnaden. Originalutsmyckningar är gjorda av bland andra Carl Eldh, August Strindberg och Carl Milles, och moderna tillägg av Outi Pieski, Lone-Pia Bach och Fahlander arkitekter.

Också Sofis salong är formad av Nordiska museet i kreativa samarbeten. Arkitekt Isak Gustaf Clasons originalritningar från 1897, museets design-DNA och långsiktig hållbarhet har varit ledstjärnor i gestaltningen. Sofis salong är ritad av Note Design Studio och restaurerad under konstnärlig ledning av Vanessa Gandy, Nordiska museet.

Clasons ursprungliga planlösning är återställd efter att en tillbyggd modern vägg tagits ned. Resultatet är ett rum på 130 kvm och en ny siktlinje mot fönsternischen i söder. Två räta portaler delar in rummet i tre symmetriska delar. Den nu blottlagda alkoven som legat gömd är salongens mittpunkt. Vid det östra fönstret finns ett barbord med pallar och vid det västra en arbetsdel med konferensbord.

Detaljer ur museibyggnadens design-DNA

I det ljusa trägolvet har Note skapat ett målat mönster med inspiration från stensättningen i museibyggnadens vestibul. Mönstret fångar upp de geometriska formerna cirkel och kvadrat som utgör museets symbol – fyrpasset som återkommer i detaljer runt om i byggnaden och i museets logotyp.

Ljusinläppet från de stora spröjsade fönstren skapar linjer och skuggspel på golv och väggar. På eftermiddagen fångas solstrålarna av böljande gardiner. Bladverk från rådhusvinet som klättrar på museets fasad ramar in utsikten i skiftande färg efter årstiderna.

Textilierna

Med den nedtagna väggens skugga i åtanke har Kasthall anno 1889 i samarbete med Nordiska museet givit form åt en matta i handtuftad ull och lin. Den organiskt skiftande luggen för tankarna till att naturen utanför tagit sig in. Under konferensbordet vilar en vävd matta i återvunnen ull. Den spräckliga gråsvartvita färgställningen är inspirerad av raggsockor i museets samlingar, stickade i den ull man kom över oavsett färg. Lolelole har sytt mjukt böljande gardiner i vaniljgul textil från Astrid.

Möblerna

Podier i stjärnsågad furu och två unika bord – ett barbord med cylinderformade ben och konferensbord i solid furu är byggda av Nordiska museets skickliga snickare på plats i Nordiska museets verkstad efter detaljritningar av Note Design Studio. Även här med kvadraten och cirkeln som gestaltningens utgångspunkt.

Nordiska museets verkstad har även byggt en replika av soffborden på NK:s Franska Damskrädderi i mitten av 1900-talet, utifrån foton ur NK:s arkiv i museets samlingar. Sittmöblerna är tillverkade av Lammhults och var tidigare rekvisita i museets utställning Nordens Paris om NK:s Franska Damskrädderi.

Tolv böjträstolar som fanns i museet återbrukas. Museet har låtit renovera dem i restaureringsverkstaden i Sveriges äldsta böjträ-fabrik anno 1861, Gemla i Småland. De har fått museets patenterade vinröda kulör, som härstammar ur Stora hallens ölandstengolv och klätts om i oxblodsfärgat skinn för att hålla i 100 år till. Modellen heter Wien och är från 1907 – samma år som museibyggnaden på Djurgården öppnade portarna för sin publik.

Finska Jonas Lutz, utbildad på Carl Malmsten och verksam i Rotterdam har designat pallarna i vitlaserad ask med vågformade ben och rundade sitsar som står runt barbordet.

Lagerhyllan är ett fynd från museets gömda vrår, med sin perfekta nyans var det som om den stod i kulisserna och bara väntade på att ta plats i salongen.

Tillägnad Sofi Hazelius

Sofi Hazelius, född Grafström (1839–1874) grundade Nordiska museet tillsammans med sin make Artur Hazelius år 1873. Museet tillägnar salongen i södra flygeln till henne – som pendang till Arturs rum i den norra.

Sofi var en ovärderlig kugge i uppbyggandet av samlingarna och den första utställningen 1873, samtidigt som hon väntade parets son Gunnar. År 1874 avled hon i barnsängsfeber, tre veckor efter Gunnars födelse. Men Artur fortsatte arbetet med parets dröm om ett folkets palats.

År 2018 fick museet en gåva där ett vackert oljeporträtt av Sofi ingick. Porträttet har tillhört Gunnars maka Gina Hazelius, Sofis svärdotter, och är utfört av Per Södermark, signerat 1867. Porträttet är aldrig tidigare visat på Nordiska museet och får nu sin plats i Sofis egen salong.

När tavlan skulle hängas upptäckte museet att träramen på baksidan är formad som ett fyrpass – samma symbol som i Clasons originalsigill som museet lyft fram i sin nya grafiska identitet inför Nordiska museets 150-årsjubileum. Fyrpasset består av fyra cirklar och en kvadrat som tillsammans liknar en stiliserad fyrklöver.

Tack till Nordiska museets & Skansens vänner

Sofis salong har möjliggjorts tack vare Nordiska museets & Skansens vänner.