Nordiska museets medaljörer 2026: för dräkttradition och levande museiupplevelser

Idag, den 23 oktober, delar Nordiska museet ut Hazeliusmedaljen och Medaljen för Hembygdsvårdande gärning. Årets Hazeliusmedaljörer är Håkan och Elisabeth Liby. Medaljen för Hembygdsvårdande gärning tilldelas Bengt Norman. Ceremonin hålls årligen på, eller i samband med, Nordiska museets högtidsdag som infaller den 24 oktober. Den 24 oktober 1873 öppnade museets första utställning på Drottninggatan i Stockholm, innan huset på Djurgården stod klart i juni 1907.

– Årets medaljörer visar alla att det finns ett stort värde i att inte bara bevara eller förvara kunskap och traditioner, utan att det går att levandegöra dessa på ett sätt som människor längtar efter att ta del av 2026, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman för Nordiska museet, och fortsätter: – Deras engagemang och bidrag gör vårt kulturarv högst levande och till något mer än bara historia.

Hazeliusmedaljen delas ut i valörerna guld, silver och brons. Den första medaljen i guld tilldelades Artur Hazelius 1893: ”Medaljen utdelas sedan dess av Nordiska museets nämnd till personer eller institutioner som förtjänstfullt bidragit till svensk folklivsforskning och kulturminnesvård och särskilt till dem som därvid stått i kontakt med Nordiska museet.”

Håkan och Elisabeth Liby tilldelas vardera Hazeliusmedaljen i guld för att genom decennier ha bidragit till fördjupad kunskap, dokumentation, undervisning inom ämnet etnologi och inte minst dräkthistoria. Deras arbete omfattar såväl empiriskt och analytiskt arbete som pedagogiskt och institutionellt engagemang, där bådas insatser har förstärkt förståelsen för materiell kultur, textil- och dräkttraditioner och kulturhistoria i både regional och nationell kontext.

Medaljen för Hembygdsvårdande gärning instiftades den 30 augusti 1941: "Den utdelas av Nordiska museets nämnd till inom kulturminnesvården förtjänta personer."

Bengt Norman tilldelas Medaljen för Hembygdsvårdande gärning. Han har som ledamot i Karlshamns museums styrelse arbetat för att museet har blivit en av kommunens mest värdefulla besökspunkter, där hans sätt att se på museets utvecklingsbehov har varit avgörande. De senaste åren har kraftfulla och viktiga insatser gjorts på Bengt Normans initiativ genom tillgänglighetsförbättringar, ny besöksvänlig entré med mera.

Stiftelsen Skottsbergska gården i Karlshamn, som visas genom museets försorg, har nyligen genomgått en stor renovering. Till denna har Länsstyrelsen i Blekinge Län och Karlshamns kommun bidragit ekonomiskt. Kontakterna med Länsstyrelsen och kommunen och det administrativa arbetet kring renoveringen har Bengt Norman skött. Tillika har han ansvarat för ekonomi- och personalfrågor gällande Skottsbergska gården. Bengt Norman är också en flitig skribent i museets årsbok Carlshamniana.

Mer information om årets medaljörer

Håkan Liby, tidigare landsantikvarie och länsmuseichef på Upplandsmuseet under femton år, vars forskning spänner över flera teman inom kulturhistorien där dräktforskningen utgör en central, men långt ifrån, ensam del. Genom sin analys av folklig dräkt i områden med stor mobilitet har han belyst grupper som tidigare har stått i skuggan av etablerade begrepp inom fältet och utvecklat begreppet folkligt mode som ett analytiskt redskap för att förstå klädedräktens dynamik mellan tradition och samtid. Detta begrepp har antagits av forskarvärlden och utgör ett viktigt tillskott till terminologin inom dräktstudier, vilket i sin tur utgör en stabil grund för vidare textil och kulturhistorisk forskning. Håkan Libys publicerade produktion med fokus på dräkt är omfattande. År 2013 utnämndes han till hedersdoktor vid Uppsala universitets historisk-filosofiska fakultet. Han är vidare ledamot i Gustav Adolfs Akademien.

Elisabeth Liby har under många år varit huvudlärare i folklig sömnad vid Sätergläntan – Institutet för slöjd och hantverk. Under senare år har hon tillsammans med Håkan Liby ansvarat för utbildningen Folklig dräkttradition – sömnad och kulturhistoria där analytisk förståelse av dräktens kulturhistoriska betydelse kombineras med detaljerad praktisk färdighet i sömnad, mönsterkonstruktion, uppmätning och reproduktion av äldre folkliga plagg. Hon har metodiskt och analytiskt arbetat med dokumentation och uppmätningar av plagg på våra kulturarvsinstitutioner, inte minst Nordiska museet, vilket bidrar till bevarandet av kunskap om historiska dräkttraditioner. Elisabeth Liby har också varit en drivande resurs i etableringen av gesäll- och mästarbrev inom dräktsömnadsyrket.

Bengt Norman, civilingenjör, ledamot av styrelsen för Stiftelsen Skottsbergska gården, Karlshamn och ledamot av styrelsen för Föreningen Karlshamns Museum sedan 2002 (vice ordförande 2014–2016, ordförande 2016–2020, vice ordförande 2020–). Ledamot av styrelsen för Blekinge Länsmuseum, Karlskrona (2012–2022) samt sedan 2016 ledamot av styrelsen för Blekinge Hembygdsförbund.