Idag presenterar Nordiska museet Karin Ferner som årets julgranskreatör 2026. Karin är en prisbelönt konstnär och silversmed verksam i Falun. Hennes arbete kännetecknas av ett lekfullt möte mellan tradition och förnyelse, där inspiration hämtas från folkkonst, återbruk och Dalarnas rika kulturarv. Hennes verk finns bland annat representerade på Nationalmuseum och av Statens konstråd.
Svenska designern och kreatören Bea Szenfeld har charmat världen med sina fantasifulla alster och coutureplagg i papper. I år har hon skapat Nordiska museets julgransdekorationer, med inspiration från livet i Arktis.
I år firas juletid under en arktisk himmel på Nordiska museet. Den 1 december invigs julen på museet när den pampiga julgranen i Stora hallen tänds, och ett stämningsfullt program för både stora och små tar vid. Julen på Nordiska museet varar ända till den 12 januari och julgransplundringen. Under den populära familjedagen dansas julen ut för denna gång.
Den 2 december inviger Nordiska museet julen med att tända den pampiga julgranen i Stora hallen. Då börjar en stämningsfull tid med fullspäckat program med julgransplundring som final den 13 januari. Men först reder museets etnologer ut ett och annat om jul och nyårstraditioner.
Varje år ståtar Nordiska museets julgran i Stora hallen inne på museet. Granen har ett tema varje år och pryds av hun
Här delar Nordiska museets etnolog Jonas Engman med sig av bakgrunden till några av julens beståndsdelar.
Varför heter det ”jul”? –Ordet går förmodligen tillbaka på betydelsen ”fest”, ”inbjudan” och kan spåras till fornsvenskan. Det är mer tveksamt om det finns ett samband mellan julfirande och påstådda fornnordiska midvinterfester. I äldre tid användes uttrycket ’dricka jul’ istället för att