”500 svenskar insjuknar – nu måste kunskapen om cancersjukdomen NET öka”

Symtomen på neuroendokrina tumörer nonchaleras av både patienter och läkare. Därför kan det ta mellan fyra och sex år från de första sjukdomstecknen till att patienten får korrekt diagnos. Följden blir att många har en spridd cancer när de får sin diagnos. Det säger professor Kjell Öberg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, inför Världsdagen för neuroendokrina tumörer, NET, den 10 november.

I Sverige insjuknar mellan 400 och 500 personer om året i någon form av neuroendokrina tumörer, NET, lika många som drabbas av livmoderhalscancer. Trots det stora antalet patienter är NET fortfarande en okänd sjukdom. Professor Kjell Öberg betonar att kunskapen om neuroendokrina tumörer måste öka och är själv starkt engagerad i utbildningsinsatser på området.

Gemensamt för neuroendokrina tumörer är att de utgår från körtelvävnad, som bukspottskörteln. En stor tumörgrupp, så kallade carcinoider, har sin utgångspunkt i tunntarmen eller lungorna. Tumörerna kan göra att körtlarna utsöndrar onormalt stora mängder hormoner. Snabb och kraftig rodnad, så kallad flush, är ett vanligt kännetecken som ofta förväxlas med övergångsbesvär hos kvinnor med NET.

– En medelålders kvinna med sådana rodnader tolkar ofta själv, men kan också avfärdas inom vården med att det handlar om övergångsbesvär, säger Kjell Öberg, internationellt erkänd expert på området.

Andra kännetecken är diarré, magsmärtor och viktminskning.

Behandling av spridd cancer
Om NET upptäcks tidigt behandlas sjukdomen med kirurgi, men för patienter med spridd cancer räcker inte operation. Patienterna får medicinsk behandling med syfte att bromsa den onormala hormonproduktionen, lindra symtomen och bromsa tumörtillväxten. Sandostatin LAR ingår i standardbehandlingen för att lindra symtom som svåra diarréer och besvärande hudrodnad (flush). Sandostatin LAR blockerar olika neuroendokrina tumörers tillväxt hos upp till hälften av patienterna.

Neuroendokrina tumörer behandlas också med speciella cytostatika och med radioaktivt målstyrd terapi.

I somras presenterades en helt ny typ av behandling av neuroendokrina tumörer, som bygger på så kallad mTOR-hämning. Det påverkar cancercellerna på flera sätt – näringstillförseln till tumören stryps, ämnesomsättningen minskar och cancercellernas möjligheter att dela sig blockeras.

– Möjligheten att behandla flera olika former av neuroendokrina tumörer med mTOR-hämmare väcker stort hopp för framtiden, säger Kjell Öberg vid Akademiska sjukhuset. Många av de här patienterna är svårt sjuka och då är det extra viktigt att kunna erbjuda flera moderna behandlingsmodeller.

Presskontakt
Kjell Öberg, professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala, 0704-25 06 88