Stor oberoende studie visar att Femar ger bättre skydd mot återfall i bröstcancer än dagens behandling med tamoxifen

Första resultatet från en stor internationell oberoende bröstcancerstudie visar redan efter 26 månader att behandling med Femar (letrozol) ökar den sjukdomsfria överlevanden med 19 procent jämfört med tamoxifen (1). Speciellt visade sig Femar minska risken för spridning av cancern till övriga delar av kroppen med 27 procent. Den största ökade sjukdomsfria överlevnaden med Femar har de kvinnor med störst risk för återfall. Femar är nu den enda behandlig som visat sig signifikant minska risken för återfall både direkt efter operation samt efter fem års standardbehandling med tamoxifen.

Tamoxifen är idag standardbehandling för att skydda mot återfall hos kvinnor med tidigt upptäckt hormonkänslig bröstcancer och som har passerat klimakteriet. Behandlingen ges i fem år efter diagnos och operation. Första resultatet från en stor och viktig internationell oberoende studie, BIG 1-98, där tamoxifen jämförs med Femar presenterades idag under programpunkten "Breaking News" på den årliga internationella bröstcancerkongressen i St Gallen, Schweiz (9th International Conference on Primary Therapy of Early Breast Cancer).

Studien visar att kvinnor med tidig hormonkänslig bröstcancer och som har passerat klimakteriet får en signifikant reducerad risk för återfall med ytterligare 19 procent (p=0,003) om de får Femar (letrozol), jämfört med den riskminskning som fås med dagens standardbehandling med tamoxifen. Femar visar sig speciellt minska risken för spridning av cancern till övriga delar av kroppen med ytterligare 27 procent (p=0,006), jämfört med den riskminskning som tamoxifen ger.

BIG 1-98 visar att Femar har speciellt stor fördel när det gäller sjukdomsfri överlevnad för den grupp av kvinnor med störst risk för återfall, det vill säga kvinnor där bröstcancern spridit sig till lymfkörtlarna redan vid diagnos och kvinnor som tidigare behandlats med cellgifter. Dessa kvinnor har större sannolikhet att få spridning av cancern till andar delar av kroppen och dessa har därför en större risk att dö av sin cancer.

Med anledning av dessa positiva studieresultat kommer Novartis att ansöka om godkännande för detta nya behandlingsområde (adjuvant behandling) för Femar, detta beräknas ske i mitten av 2005.

Behandling med Femar visade sig signifikant förlänga den sjukdomsfria överlevanden jämfört med tamoxifen vilket var studiens primära effektmått, det vill säga det viktigaste som studien avsåg att undersöka. Sjukdomsfri överlevnad definierades som tiden från att patienterna påbörjade studien till de fått ett återfall i bröstcancer, spridning av cancern, upptäckt av ny primär cancertumör eller dödsfall oavsett orsak.

- Det som ofta mest oroar en kvinna som har haft bröstcancer är risken för återfall. Resultaten från denna stora och omfattande studie visar att Femar signifikant ger färre återfall jämfört med tamoxifen, säger Docent Stig Holmberg, Kirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal, som även är huvudprövare i Sverige för studien.

- Denna studie är också ett viktigt underlag för våra kommande nya behandlingsriktlinjer när det gäller denna grupp av nya läkemedel som Femar tillhör, tillägger Stig Holmberg.

Sammanfattning av studiedata
Över 8 000 kvinnor från 27 olika länder som har passerat klimakteriet med tidigt upptäckt bröstcancer har deltagit i den internationella oberoende bröstcancerstudien, kallad BIG 1-98 (Breast International Group). Studien har genomförts av IBCSG (International Breast Cancer Study Group). Studien genomförs med stöd från Novartis. BIG 1-98 är en adjuvant Fas III-studie (understödjande behandling) och undersöker behandling med Femar (letrozol) jämfört med tamoxifen under fem år och här studeras hur Femar ytterligare kan komma att komplettera eller ersätta tamoxifen. Från Sverige har 54 patienter från västra Sverige deltagit.

De första resultaten från BIG 1-98 som nu presenteras i St. Gallen avser drygt 2 års behandling (median = 26 månader). Resultaten visade en statistisk signifikant minskad risk med 17 procent för systemisk försämring (avser tiden från att patienten påbörjade studien till de fått ett återfall i form av spridning av cancern till andra delar av kroppen, upptäckt av annan typ av cancer än bröstcancer, eller dödsfall av annan orsak) (p=0.02). Studieresultaten visar en reducerad risk att dö med 14 procent till fördel för Femargruppen, en siffra som ej är statistiskt signifikant. Patienterna i studien kommer man fortsätta att följa för att studera sjukdomsstatus, överlevnad och tolererbarhet av behandlingen över längre tid.

Dessa positiva studiedata från BIG 1-98 kompletterar data från den uppmärksammade MA-17 studien där man undersökte Femar som en tilläggsbehandling efter fem års behandling med tamoxifen. Studien avbröts i förtid på grund av positiva resultat och samtliga i studien erbjöds behandling med Femar (2). Femar är redan godkänd i 20 länder för denna nya behandlingsform.

- Detta är positiva nyheter för kvinnor med bröstcancer. Femar är den enda antihormonella behandling som efter fem års standardbehandling med tamoxifen signifikant visat sig minska riskerna för återfall. Detta gäller kvinnor som passerat klimakteriet och som har hormonkänslig bröstcancer i tidigt skede. Nu har vi också det första beviset på att Femar som förebyggande behandling under de första fem åren ger signifikant längre sjukdomsfri överlevnad jämfört med tamoxifen. Dessutom minskar Femar risken för att cancern sprider sig till andra delar av kroppen, säger Bengt Gustavsson, nordisk medicinsk direktör onkologi, på Novartis i Sverige.

Resultaten från studien visar att patienter som fick Femar hade signifikant reduktion av vaginala blödningar, blodvallningar och livmodercancer jämfört med tamoxifengruppen. Förhöjt kolesterol, stroke (grad 3-5) och andra hjärt-kärlsjukdomar var vanligare i femargruppen. Som förväntat vid antihormonellbehandling rapporterades nya benbrott: 5,8 procent för femargruppen jämfört med 4,1 procent hos tamoxifengruppen. Blodproppar (grad 3-5) var vanligare för tamoxifengruppen. Hos de patienter som inte fick återfall rapporterades fler dödsfall på grund av stroke ibland de som fick Femar jämfört med tamoxifen (7 resp 1 patient) liksom hjärtrelaterad död (26 resp 13 patienter). Dessa händelser sammanvägt med övriga dödsfall som inte orsakades av återfallen i bröstcancern nådde inte statistisk signifikans. Medianåldern bland kvinnorna som dog av annan orsak än cancer var 70 år jämfört med 61 år för hela studiepopulationen. Fortsatt analys av dessa preliminära studiedata pågår. Under tiden fram till slutlig analys bör man överväga att göra mätning av bentäthet och kolesterol på dessa patienter. Totalt sett dog fler patienter som fick tamoxifen jämfört med Femar.

BIG 1-98 är den enda studie i sitt slag som omfattar både en jämförelse med Femar respektive tamoxifen under de fem första åren efter diagnos och operation samt sekvensbehandling av de båda läkemedlen för att ta reda på vilken behandling som bäst minimerar riskerna för återfall. Patienter i studien är slumpmässigt behandlade på fyra olika sätt: tamoxifen i fem år, Femar i fem år, tamoxifen i två är följt av Femar i tre år samt Femar i två år följt av tamoxifen i tre år. Nya data från de pågående behandlingsgrupperna, som kommer visa vilken behandlingsform som är mest effektiv: byte efter en viss tid (sekvensbehandling) eller endast ett läkemedel (monoterapi) förväntas kunna presenteras under 2008.

Om bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, och motsvarar närmare 30 procent av all cancer bland kvinnor i Sverige. Risken att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder och det är framförallt äldre kvinnor som drabbas. Ungefär två tredjedelar är över 60 år och endast fem procent är under 40 år.

Varje år får drygt 6 500 svenska kvinnor besked om att de har bröstcancer. Hormonberoende bröstcancer, det vill säga cancer som är beroende av östrogen för sin tillväxt, inträffar i de flesta fall då kvinnor passerat klimakteriet. Denna cancerform står för cirka 75 procent av all bröstcancer i Sverige. I hela världen uppskattas en tredjedel av alla kvinnorna med denna typ av bröstcancer få återfall. Hälften av återfallen sker inom fem år efter operation.

Sverige har bästa överlevnadsstatistiken på 10-års överlevnad i Europa, vilket bland annat beror på att vi är duktiga på att upptäcka bröstcancern tidigt och på att behandla. Men 14 procent avlider av sin bröstcancer efter 5 år, och efter 10 år ytterligare 11 procent. Bröstcancer är den näst vanligaste orsaken till död bland kvinnor.

Om Femar
Femar är en aromatashämmare som har funnits i Sverige sedan 1997 och är godkänt i mer än 80 länder världen över. Femar har i Sverige hittills haft indikation primär och sekundär behandling av hormonberoende avancerad bröstcancer, det vill säga där bröstcancern har spridit sig, hos kvinnor som passerat klimakteriet. Femar är även godkänd i 20 länder för den nya behandlingsformen som undersöktes i den uppmärksammade MA-17 studien, det vill säga att ge Femar som ett kompletterande skydd efter fem år med tamoxifen.

Den vanligaste typen av biverkningar från tidigare studier är blodvallningar, muskel-, led- och skelettsmärtor. Andra vanliga biverkningar är huvudvärk, trötthet, sjukdomskänsla, yrsel, viktökning, ökad aptit, svullnad i händer, vrister eller fötter, anorexi, illamående, kräkning, magbesvär, förstoppning, diarré, håravfall, hudutslag, ökad svettning.

Femar ska inte användas av gravida eller ammande kvinnor. Ej heller av kvinnor som fortfarande menstruerar eller tidigare har haft någon ovanlig eller allergisk reaktion mot letrozol eller något av övriga innehållsämnen i Femar.

Kontaktpersoner
Docent Stig Holmberg, Kirurgiska kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal samt huvudprövare i Sverige för studien. 0703 - 79 42 77, samt efter den 31/1 även på 031- 343 15 94

Referenser
1. Breaking News, First Report on Trail BIG 1-98. Oral presentation January 26 2005 , St. Gallen . PD Beat Thürlimann , MD , Scientific Secretary General, Therapy of Early Breast Cancer, Senology Center of Eastern Switzerland , Kantonsspital St. Gallen .

2. Paul E. Goss et al. A Randomized Trial of Letrozole in Postmenopausal Women after Five Years of Tamoxifen Therapy for Early-Stage Breast Cancer. New England Journal of Medicine 2003;349:1793-1802.