Kommentar: Ny statistik gör det svårt att följa utvecklingen av återvinning

Naturvårdsverkets nya återvinningsstatistik för förpackningar 2024 visar rekordhöga nivåer – men förändringen beror inte på verkliga förbättringar utan på en ny beräkningsmetod. Det gör att årets siffror inte går att jämföra med tidigare år och försvårar uppföljningen av Sveriges återvinning.

– Sverige når inte återvinningsmålen och kommer inte att lyckas nå dem till 2030 om inte fler aktörer gör mer. Förändringen i Naturvårdsverkets metod gör det otydligt hur Sverige faktiskt ligger till och riskerar att ge en missvisande bilda av återvinningen. Det är svårt för producenter, kommuner och politiker att följa utvecklingen när redovisningen förändras så här kraftigt från ett år till ett annat, säger Axel Naver, hållbarhetsansvarig på återvinningsaktören Näringslivets Producentansvar.

Naturvårdsverket presenterade i dag sin statistik för återvinning av förpackningar 2024. I den officiella statistiken ser återvinningen av pappersförpackningar ut att öka från 81 till 99 procent, och glas från 85 till 98 procent. Ökningarna beror dock inte på verkliga förbättringar utan på att Naturvårdsverket gjort förändringar i vilka mängder som ingår i statistiken. Därför kan årets siffror inte jämföras med tidigare år.

När bruttostatistik används – alltså endast mängden förpackningar som är rapporterade hos myndigheterna – försvinner två betydande faktorer ur bilden:

• Oregistrerade förpackningar från så kallade friåkare, som enligt Naturvårdsverket står för stora volymer.

• Förpackningar som hamnar i restavfallet istället för att källsorteras.

När dessa faktorer inkluderas beräknar Naturvårdsverket själva att återvinningen sannolikt ligger på 82 procent för papper och 83 procent för glas – nivåer som ligger betydligt närmare tidigare års siffror.

– Förpackningar som inte återvinns är ett slöseri med resurser och leder till onödiga klimatutsläpp. Vi vill bidra till att statistiken blir mer begriplig och till att Sverige når målen. För att göra det behöver alla aktörer ha tillgång till korrekta och jämförbara data, säger Axel Naver.

Naturvårdsverket har från och med 2025 fått utökade resurser för tillsyn av producentansvar, vilket kan minska friåkningen och ge ett mer rättvisande statistiskt underlag framåt. Näringslivets Producentansvar släppte nyligen en rapport om Sveriges möjligheter att nå EU:s återvinningsmål till 2030. Rapporten analyserar hela systemet, inklusive effekten av friåkning.

För mer information, kontakta gärna:

Axel Naver, hållbarhetsansvarig Näringslivets Producentansvar, e-post: axel.naver@npa.se, mobil: 076-112 28 68

Eller:

Emma Rost, kommunikationschef, Näringslivets Producentansvar, e-post: emma.rost@npa.se, mobil: 076-177 97 88

Pressbild för fri användning bifogas. Ange foto: Gryt Film AB / Sven Kustus

Fakta:

Värt att notera i Naturvårdsverkets statistik

• En förändring i år är att Naturvårdsverket får data för ”insamlad mängd” från fler aktörer än i fjol, inklusive marknadsdrivna system för återvinning.

• I tabell 1 kan man se att den insamlade mängden är större än mängden satt på marknaden för glas och papper. Detta är en tydlig indikation på att ”satt på marknaden” inte motsvarar alla förpackningar.

• Det finns producenter som inte rapporterar sina förpackningar och som inte betalar för insamlingen och återvinningen. Beräkningar visar att dessa friåkare står för omkring 40 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden. När man tar in dessa friåkare i beräkningarna blir den verkliga återvinningsgraden lägre.

• Den tydligaste bilden av verklig återvinning finns i tabell 4 i Naturvårdsverkets rapport. Dessa siffror ligger också närmare de beräkningar som görs i NPA:s rapport ”Återvinningsmålen för förpackningar 2030 – hur når vi dem?”