Ny rapport: Sverige når inte återvinningsmålen för förpackningar

Trots åtgärder som innebär ökade krav på insamling och återvinning av förpackningar, ser Sverige ut att missa återvinningsmålen för förpackningar 2030. Det visar en färsk rapport från producentansvarsorganisationen Näringslivets Producentansvar (NPA), som analyserat vad som krävs för att nå målen.

– Sverige kommer inte att klara återvinningsmålen för förpackningar. Vi måste alla göra mer - vi som producentansvarsorganisation, kommuner, förpackningsproducenter, producenternas leverantörer, företag och hushåll. Men för att nå målen behövs också politiska beslut i alla delar av den komplicerade kedjan, säger Henrik Nilsson, chef Marknad & Samhällskontakter på NPA.

Rapporten “Återvinningsmålen för förpackningar 2030 – hur når vi dem?”, som har tagits fram av hållbarhetsbyrån 2050 Consulting, visar att det framför allt är plastförpackningar som har svårt att nå återvinningsmålet om 55 procent. Analysen visar att Sverige troligtvis kommer att hamna någonstans mellan 37 och 51 procent. Även pappersförpackningar ser ut att missa målet. För glas- och metallförpackningar ser det däremot ut som att Sverige kommer att nå återvinningsmålen.

– Det är väldigt mycket som pågår när det gäller återvinning av förpackningar med skärpta krav och ett utökat producentansvar, både på nationell nivå och inom EU. Dock visar analysen att fler åtgärder behöver komma på plats för att vi ska kunna nå målen. Rapporten sammanställer kunskap om hur mycket återvinningen kan öka tack vare olika åtgärder. Vi hoppas att den kan fungera som ett verktyg för alla som arbetar för en cirkulär ekonomi och bidrar till att fler förpackningar materialåtervinns, säger Malin Forsgren, partner på 2050 Consulting.

Om Sverige inte når återvinningsmålen innebär det, utöver högre utsläpp och slöseri med naturresurser, även ekonomiska konsekvenser i form av en straffavgift. 2024 betalade Sverige 2,7 miljarder kronor till EU för icke återvunna plastförpackningar.

Rapporten analyserar bland annat effekten av åtgärder som införande av fastighetsnära insamling, eftersorteringsanläggningar, kommunikationsinsatser, differentierad förpackningsavgift, införande av kvotplikt och mottagningsplatser.

Den viktigaste slutsatsen för att öka insamling och återvinning av förpackningar, är att det krävs ett ökat samarbete genom hela värdekedjan. Rapporten lyfter också behovet av en höjd kunskapsnivå hos allmänheten, där ett lösningsförslag är en nationell informationskampanj.

För mer information, kontakta:

Emma Rost, kommunikationschef, Näringslivets Producentansvar,
mobil: 076-177 97 88, e-post: emma.rost@npa.se

Faktarutor

Om rapporten:
“Återvinningsmålen för förpackningar 2030 – hur når vi dem?” har tagits fram av hållbarhetsbyrån 2050 Consulting på uppdrag av Näringslivets Producentansvar (NPA). Syftet är att analysera om beslutade åtgärder räcker för att Sverige ska nå återvinningsmålen för förpackningar till 2030.

Rapporten omfattar analyser av åtgärder för plast-, pappers, glas-, metall- och träförpackningar för både hushåll och verksamheter. I rapporten beräknas för första gången effekten av ett stort antal åtgärder, både sådana som kan öka insamlingen och som kan öka graden av materialåtervinning.

Ladda ner rapporten

Om Näringslivets Producentansvar, NPA

• En godkänd producentansvarsorganisation för producenter med producentansvar för förpackningar.

• Startades 2023 och ägs av branschorganisationerna Dagligvaruleverantörerna (DLF), Svensk Handel, Svensk Dagligvaruhandel, Sveriges Bryggerier samt Sprit & Vinleverantörsföreningen.

• Störst aktör på marknaden med över 8 000 anslutna producenter.

• Ansvarar för hantering och återvinning av de förpackningar som kommunerna samlar in från hushållen, utifrån sin marknadsandel.

• Driver utvecklingen mot en cirkulär, högkvalitativ och spårbar materialåtervinning.

EU:s materialåtervinningsmål

Plastförpackningar – möjlig återvinningsgrad (enligt rapporten)

• Best case scenario: 51 procent
• Worst case scenario: 37 procent

Pappersförpackningar – möjlig återvinningsgrad (enligt rapporten)

• Best case scenario: 81 procent
• Worst case scenario: 79 procent