Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ökade kunskaper om tandlossning

    Parodontit, tandlossning, är en mycket vanlig sjukdom som i olika grad drabbar hälften av den vuxna befolkningen. I sin doktorsavhandling vid Örebro universitet visar Eleonor Palm att bakterien Porphyromonas gingivalis, som är starkt kopplad till parodontit, inte bara bidrar till att orsaka den skadliga inflammationen utan också påverkar kroppens förmåga att försvara sig mot den.

  • Lita på lärarnas omdöme

    Lärare anklagas för att inte kunna sätta riktiga betyg – att det är ett lotteri. Forskning, som undersökt nationella prov i svenska, visar att lärarna är eniga kring vad som är bättre och sämre men olika hårda i sin betygsättning. Lösningen är att låta fler lärare bedöma samma skrivprov. Det skriver Örebroforskarna Eric Borgström och Per Ledin i tidskriften Språk och stil.

  • EU-miljoner till Örebro universitet

    I hård konkurrens har forskare vid Örebro universitet i samarbete med bland annat London School of Economics and Political Science och Bologna universitet fått 2,5 miljoner euro från EU-kommissionen för att undersöka ungas relation till EU.

  • Lättstressade ungdomar riskerar hjärtsjukdom senare i livet

    Ungdomar som har svårt att hantera stress riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar som vuxna. En låg stresstolerans slår dessutom ut det skydd som en god kondition kan ge. Det vill säga det hjälper inte om ungdomarna tränar de behöver också lära sig att hantera stress. Det visar en ny studie vid Örebro universitet publicerad i tidskriften Heart.

  • EU:s fria rörlighet är inte till för alla

    Den fria rörligheten, EU-medborgarskapets grundpelare, ifrågasätts allt mer. EU-medborgare, som använder den, pekas ut som sociala turister, bördor och EU-migranter. Det skriver Örebroforskaren Meriam Chatty i sin doktorsavhandling i statskunskap. I hennes forskning står fri rörlighet i relation till migration och säkerhet i fokus.

  • Plus för studentbostäder och ekonomi

    Ljusare bostadssituation för studenter och överskott i universitetets ekonomi. Det är två nyheter från Örebro universitets senaste styrelsemöte.

  • Forskare: Att straffa löser inte alla problem

    – Politiker talar gärna om hårdare tag för att minska brottsligheten. Men särskilt när det gäller oaktsamhet, det vill säga när det inte är gjort med flit, bör straff vara en sista åtgärd, säger Andreas Anderberg, forskare i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Han manar till försiktighet efter många år av vad han kallar överkriminalisering.

  • Fortsatt forskning om drogförebyggande

    Sedan flera år har forskare vid Örebro universitet forskat om idéburna organisationers insatser för att förebygga bruk av alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT). Projektet har nu fått ytterligare 3,5 miljoner kronor från Folkhälsomyndigheten för det fortsatta arbetet under 2015.

  • Pilotstudie undersöker spelproblem bland unga hörselskadade

    Tidigare undersökning tyder på att ungdomar med funktionsnedsättning i högre grad än andra spelar om pengar. Nu har forskare inom folkhälsovetenskap vid Örebro universitet fått drygt 300 000 kronor från Folkhälsomyndigheten för att undersöka om det gäller även gruppen döva och hörselskadade.

  • Påverkar språk och kultur möjligheten till rättvisa?

    Vilken roll spelar språk, beteende och kultur för en rättvis rättegång? Forskning visar att missförstånd lägger hinder i vägen och nu får Örebro universitet 150 000 kronor från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, för att inleda ett samarbete med Kina kring detta.

  • Intelligenta robotar lär sig själva

    Robotar som känner igen bakterier i mat och varnar konsumenter för dåligt kött. En dator som kan analysera en nattsömn på mindre än en minut. Det är två Örebroprojekt som har blivit möjliga tack vare forskning inom så kallad djupinlärning. – Det innebär att datorer lär sig på egen hand och blir intelligentare än om de programmerats av människor, säger Örebroforskaren Martin Längkvist.

  • Forskare utvecklar ungdomsvården

    Alla ungdomar behöver utmaningar för att växa och utvecklas – och det gäller inte minst ungdomar som är placerade på institution. Det ställs ofta alltför för få, och låga, krav på unga på statliga ungdomshem och en stor del av dagarna är "dötid". – Vi har tagit fram ett program som bygger på att alla veckans timmar ska vara en del av behandlingen, säger Örebroforskaren Jürgen Degner.

Visa mer