Pressmeddelande —
Robotikforskare utvecklar mätmetoder för hälsosammare arbetsmiljöer
RAISE-projektet är inriktat på att kartlägga luftmiljön på gjuterier. En mobil robot utrustad med mätinstrument och sensorer registrerar luftströmmar, partiklar, lufttemperaturer och gaser. Foto: RAISE-projektet.
Industrimiljöer med mycket gaser och partiklar i luften kan utgöra en hälsorisk för människor som arbetar där. Nu utvecklar robotikforskare vid Örebro universitet nya mätmetoder, som ska leda till mer hälsosamma arbetsmiljöer.
I samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) och regionala industriföretag har de första testerna påbörjats. Målet är att den nya tekniken inte bara ska kunna kartlägga partikelflöden och luftströmmar utan också ge bilder av hur dessa varierar över tid.
- Den nya tekniken ska ge ett betydligt bättre underlag för att exempelvis kunna justera eller förändra ventilation och arbetsrutiner i industrilokalerna och på det sättet minska hälsoriskerna, säger Erik Schaffernicht, robotikforskare vid Örebro universitet.
Kartor av luftmiljön
Det tre år långa projektet RAISE (Robotic System for Air Quality Assessment in Industrial Environments) är nu inne i testfasen. Den mobila robot som testas är utrustad med ett system av mätinstrument och sensorer för att registrera bland annat luftströmmar, partiklar, lufttemperaturer och gaser. Insamlad data sätts sedan samman till kartor över luftmiljön. Det aktuella projektet är inriktat mot gjuteriindustrin, men tekniken kan komma till användning i många fler industriella miljöer.
Lena Andersson vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, publicerade sin doktorsavhandling om riskerna med exponering av damm och kvarts i gjuterimiljöer för tre år sedan. Hennes forskning ligger till grund för det utvecklingsarbete som genomförs nu.
Effektiva metoder
- De traditionella mätmetoder som används idag har stora nackdelar eftersom de ofta bara utförs över en dag och därför inte ger en heltäckande bild över hur luftmiljön och exponeringen av kvarts, som jag studerar, ser ut. Tillsammans med robotikforskarna hoppas vi kunna utveckla mer effektiva metoder för både mätning och övervakning och därmed få en bättre bild av exponeringsriskerna, säger Lena Andersson.
RAISE-projektet stöds av KK-stiftelsen och pågår fram till 2017. Samarbetspartners är Arbets- och miljömedicinska klinken vid Universitetssjukhuset Örebro, Johnson Metall AB and Global Castings Guldsmedshyttan AB.
Örebro universitets Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) är en internationellt erkänd forskningsmiljö. Forskargruppen Mobile Robotics and Olfaction Lab, där RAISE-projektet hör hemma, ligger i internationell framkant på sitt område. Som exempel kan nämnas pågående projekt som Gasbot, som spårar och kartlägger metangasläckor på avfalls- och industrianläggningar, och Smokebot, en robot som ska underlätta räddningsinsatser i utrymmen med kraftigt begränsad sikt.
Kommentarer:
Erik Schaffernicht, robotikforskare Örebro universitet, 019-30 32 27
Ämnen
Kategorier
Regioner
Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell. www.oru.se
