Säkrare förhandsbedömningar i socialtjänsten

När socialtjänsten får in en anmälan om att ett barn misstänkts fara illa ska de genast göra en förhandsbedömning för att se om det är nödvändigt att gå vidare med ärendet. I en nationell granskning utförd av Länsstyrelserna visade sig bedömningarna ha flera brister. Därför får Örebroforskare 1,5 miljon kronor från Socialstyrelsen för att färdigställa och testa ett system som ska göra förhandsbedömningarna säkrare.

Länsstyrelserna är kritiska till att förhandsbedömningarna tar lång tid och beskriver dem dessutom som bristfälligt motiverade och dokumenterade såväl som otillräckligt inriktade på risk- och skyddsfaktorer.

– Förhandsbedömningar av anmälningar som rör barn och unga är förvånansvärt försummade i både praktik och forskning och varje socialtjänstförvaltning får därför mer eller mindre hitta sina egna rutiner, säger Henrik Andershed, forskare i psykologi och kriminologi vid Örebro universitet.

Han ska tillsammans med Anna-Karin Andershed, även hon forskare i psykologi vid Örebro universitet, färdigställa och vetenskapligt testa ett instrument, som de har utvecklat och kallar för FABUS – Förhandsbedömning Av Barn och Unga i Socialtjänsten. FABUS bygger på forskning om risk- och skyddsfaktorer men också på socialsekreterares erfarenheter om vad som är viktigt att veta för att kunna avgöra om en utredning bör inledas eller inte. Arbetet genomförs i samarbete med socialtjänsten i Värmdö kommun och med dess utvecklingsledare Beatrice Jacobsson.

Finns i nuläget inga ramar eller struktur
– Varken dagens lagstiftning eller det nya lagförslaget, som precis presenterats, ger en tydlig vägledning om vilka situationer som är tillräckligt allvarliga för att en utredning ska inledas och systemet som används i utredningsarbetet idag har ingen tydlig struktur för förhandsbedömningen. Det är upp till varje enskild socialsekreterare att bedöma. Det gör att det finns nästan lika många sätt att göra förhandsbedömningar på som det finns socialsekreterare, säger Anna-Karin Andershed.

– Dessutom har många socialsekreterare rätt att inleda en utredning men inte att ta beslut om att inte inleda en utredning. Det gör närmaste chef som grundar sitt beslut på vad den enskilde socialsekreteraren har valt att fråga om och vad han eller hon väljer att berätta för sin chef, säger Henrik Andershed.

Syftet med FABUS är att göra förhandsbedömningarna mer samstämmiga och relevanta. - Med hjälp av FABUS kommer socialsekreteraren att få en forskningsbaserad struktur för sitt arbete med en förhandsbedömning. Därtill kommer så klart socialsekreterarens erfarenheter och kompetenser som en central grund för att man ska kunna fatta bra beslut baserat på den information man samlat in med FABUS som stöd. Detta, att använda både kunskap från forskning och erfarenhet, är viktigt och rimmar väl med en modern syn på vad evidensbaserat socialt arbete är, säger Henrik Andershed.

För mer information kontakta: Henrik Andershed 070-6581381
Pressbilder: http://www.oru.se/Nyheter/Press/Informationsmaterial-och-bildarkiv/Personal_A-E/Andershed-Henrik/

http://www.oru.se/Nyheter/Press/Informationsmaterial-och-bildarkiv/Personal_A-E/Andershed-Anna-Karin/