Stöd till forskning om hälsosamma kontor

Hur ska ett kontor vara utformat för att ge en god arbetsmiljö? Tvärvetenskaplig forskning med Örebro universitet som säte har som mål att bidra till svaret på den frågan. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, har anslagit 875 000 kronor till projektet som är ett samarbete mellan Örebro universitet och Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Syftet är att ta fram riktlinjer för vad som påverkar faktorer som hälsa, stress och arbetstillfredsställelse i den fysiska arbetsmiljön. Pengarna från Formas finansierar en doktorand i arkitektur vid KTH. Örebro universitet bidrar med handledning och erfarenhet av statistisk analys och metodik inom arbetsmiljöforskning. – Det tvärvetenskapliga angreppssättet och samarbetet med KTH gör det extra intressant och spännande, säger Lennart Bodin, professor i statistik vid Örebro universitet och en av handledarna i projektet. Ohälsan ett stort problem Lennart Bodin har nästan 30 års erfarenhet av studier kring arbetsmiljöfrågor. Han har bland annat varit kopplad till Yrkesmedicin vid Örebro läns landsting (numera Arbets- och miljömedicin). Studierna kring kontorsmiljön ska förstås mot bakgrund av de höga sjukskrivningstalen bland svenskarna de senaste åren. Ohälsan har blivit ett stort samhällsekonomiskt problem, och det är inte minst tjänstemännen som mår dåligt på jobbet. – Det finns ett stort behov av kunskap som kopplar samman den fysiska arbetsmiljön med miljöpsykologisk och stressmedicinsk forskning, förklarar Lennart Bodin. Steg ett i projektet är redan avklarat. Där samlades data in från intervjuer med 491 kontorsanställda vid 26 olika företag. Med ett 20-tal av dessa gjordes djupintervjuer. Resultatet presenterades i en licentiatavhandling på Arkitekturskolan vid KTH. Det visade att det finns markanta skillnader i hur olika fysiska arbetsmiljöer upplevs. Skillnaderna finns kvar även om man tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som till exempel ålder, bransch och tjänsteställning. Sju kontorstyper Studierna beskriver sju kontorstyper, från eget rum (cellkontor) till stort kontorslandskap. Det egna rummet får bra omdömen ur flera aspekter, men inte när det gäller möjligheter till samarbete och samarbetsklimat. Det så kallade flexkontoret, där de anställda inte har någon egen fast arbetsplats, ligger bra till ur hälsosynpunkt och upplevt välbefinnande. – Sämst betyg får medelstora kontorslandskap där mellan 10 och 24 personer arbetar, säger Lennart Bodin. I den fortsatta forskningen ska en fördjupad analys göras av det digra datamaterialet. Där ska också sökas svar på frågan om det finns någon skillnad i hur män och kvinnor upplever hälsa och känner tillfredställelse med arbetet i olika kontorsmiljöer. Slutmålet är att komma fram med professionella riktlinjer för en god arkitektonisk utformning av arbetsmiljöer. Råden ska vara ett stöd för parterna som ingår i design- och beslutsprocessen när nya kontor ska byggas