Lobbyister jobbar aktivt för att bakom kulisserna hitta sätt att påverka politiker. Helst vill de bli sedda som vänner. Den lagstiftning som finns för att reglera lobbying i EU täcker inte in hur det fungerar i praktiken. Det visar Camilla Nothhaft i sin avhandling i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Hur många flickor i Sverige riskerar att könsstympas? Hur kan attityder och politik förändras för att färre ska drabbas? Det har Örebroforskaren Sofia Strid undersökt. Studien, som presenteras av EU-kommissionen i Lissabon i dag visar att det trots allt är färre flickor som är i riskzonen än man tidigare trott eftersom synen på könsstympning ofta förändras i och med flytten till Sverige.
Den fria rörligheten, EU-medborgarskapets grundpelare, ifrågasätts allt mer. EU-medborgare, som använder den, pekas ut som sociala turister, bördor och EU-migranter. Det skriver Örebroforskaren Meriam Chatty i sin doktorsavhandling i statskunskap. I hennes forskning står fri rörlighet i relation till migration och säkerhet i fokus.
Örebroforskaren Ninni Wahlström får 1,6 miljoner kronor från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, för att undersöka hur såväl internationella som nationella utbildningsreformer påverkar lärare och elever i praktiken. Fokus är på den senaste läroplanen, Lgr 11.
Gemensamma folkomröstningar där alla EU-medborgare går till valurnorna på samma dag skulle kunna stärka den europeiska gemenskapen och föra EU närmare sina medborgare. Det radikala förslaget presenterar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, i boken The Constitutional Dilemma of the European Union, där han diskuterar EU:s framtid efter Lissabonfördraget.
