För mammor som känner att de inte har kontroll över delar av livet och kämpar med relationen till sina tonårsbarn kan ett socialt stöd göra stor skillnad. Men detsamma verkar inte gälla för pappor i samma situation. Det visar en ny studie publicerad i Family process.
Socionomutbildningen i Örebro firar 50 år i 6 maj med en heldag späckad med föreläsningar. Under åren sedan 1967 har 12 000 tagit examen i Örebro.
Arbetsvillkor, ekonomi och tillgång till sociala nätverk är alla viktiga faktorer som påverkar möjligheterna för kvinnor med ensamt ansvar för sina barn att få ihop arbetsliv och familjeliv. Det visar en ny bok skriven av forskare vid Örebro universitet.
Örebroforskaren Marta Miklikowska har för andra gången fått in en artikel i The British Journal of Psychology. Den handlar om hur familj och kompisar påverkar ungdomars attityder mot personer med annan etnisk bakgrund och vad vi kan göra för att främja utvecklingen av tolerans.
Tre av fyra barn i studien har umgänge med pappor som varit våldsamma mot mammorna när familjen levde tillsammans. Det visar Anna L Jonhed i sin avhandling i socialt arbete vid Örebro universitet. Familjeideal och underskattning av barnens egen kompetens är några möjliga förklaringar enligt henne.
Möjligheten att prata med föräldrarna minskar risken för självskador hos flickor med depressiva symptom. Den kopplingen finns inte för pojkar. Det visar Delia Latina i sin avhandling i psykologi vid Örebro universitet. Hennes studier visar också att personer som både beter sig aggressivt mot andra, och samtidigt är utsatta för andras fientliga beteende, löper högre risk att skada sig själva.
Den förebyggande effekten håller över tid. Det visar Viveca Olofsson i sin doktorsavhandling i psykologi vid Örebro universitet. Hon har granskat fyra behandlingsprogram som vänder sig till föräldrar med utåtagerande barn. Alla visar sig ge likvärdiga resultat efter två år.
Idrott - eller våldsbejakande politisk extremism? Ungas egna drivkrafter är utgångspunkten för ett nytt forskningsprojekt vid Örebro universitet. Professor Håkan Stattin vid Örebro universitet har fått 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att studera grundläggande psykologiska behov i ungas val.
Föräldrar blev uppmärksamma på sin inre ”hajmusik” och lärde sig se sina barn på ett nytt sätt. Hajmusiken är ett centralt begrepp i ett nytt program för att stötta barnfamiljer i riskzonen. Kerstin Neander vid Örebro universitet har gjort en utvärdering som visar på goda resultat.
Majoriteten av unga vuxna i en ny studie som genomförts på uppdrag av Socialstyrelsen svarar att de har upplevt någon form av utsatthet under uppväxten. – Studien visar att många barn och ungdomar är utsatta under lång tid men samtidigt oförmögna eller ovilliga att berätta för vuxna om sina erfarenheter, säger Åsa Cater vid Örebro universitet.
Örebroforskare har utvecklat och testat Ester, ett strukturerat bedömningsinstrument som kan användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar - barnavårdscentralen, socialtjänsten, polisen, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin. I en studie publicerad i European Journal of Social Work i dag visar de att bedömningarna blir mer relevanta när socialsekreterarna använder detta.
Förebyggande insatser mot tobaksrökning bland grundskoleelever minskar också risken för cannabismissbruk. Nikolaus Koutakis, forskare med anknytning till Örebro universitet, har nu tillsammans med grundskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Åmål och Trollhättan tagit fram en metod för att förebygga tobaks- och cannabisanvändning bland mellanstadieelever.
Föräldrastödprogram kan effektivt minska barn och ungdomars beteendeproblem, visar en ny studie. Föräldrarna som deltog blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott och ett mindre bestraffande beteende. – Vår studie visar att beteendeproblemen minskade hos 92 procent av barnen, säger Örebroprofessorn Håkan Stattin, som ledde studien på uppdrag av Socialstyrelsen.
Det finns en idé om att alla kvinnor vill, kan och bör skaffa barn och att föräldraskap bygger på biologiska band. Örebroforskaren Monica Johansson låter kvinnor som delar erfarenheten av att falla utanför det som betraktas som normalt, naturligt eller önskvärt när det gäller moderskap komma till tals i sin doktorsavhandling.
Vartannat år delas Torgny T. Segerstedts pris ut till den bästa artikeln i tidskriften Sociologisk forskning. Denna gång gick priset till Örebroforskarna Jenny Alsarve och Katarina Boye för en artikel om fördelningen av föräldraledighet. Den visar att trots att de flesta par i deras intervjustudie eftersträvar jämställdhet väger traditionella argument tungt.
Barns behov i centrum, BBIC, är ett enhetligt system för utredning, planering och uppföljning inom den svenska sociala barnavården och används av socialtjänster i 285 svenska kommuner. Men systemet har fått kritik och därför har Örebroforskarna Henrik Andershed och Anna-Karin Andershed fått i uppdrag av Socialstyrelsen att vidareutveckla BBIC.
Sådan far, sådan son? Psykologiforskaren Marta Miklikowska ska undersöka i vilken omfattning ungdomar liknar sina föräldrar när det gäller fördomar och om det finns möjligheter att undvika att de förs vidare inom familjen. Hon har fått 2 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och kommer spendera två år vid Örebro universitet.
Fyra forskare vid Örebro universitet har fått sammanlagt 15 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte. Projekten handlar om ungdomar och idrott, utbildning, arbetskraftsinvandring, föräldraskap och hot och våld i arbetslivet.
Forskare vid Örebro universitet spelar en stor roll för att utveckla olika föräldrastödsprojekt. När frivilligorganisationer och kommuner får pengar till olika insatser finns forskarna med för att undersöka och utveckla programmen. Ett exempel är att man just nu samlar in åsikter från föräldrar i Karlskoga och Degerfors om vilket stöd de vill ha i sin föräldraroll.
Tonårsföräldrar får ofta rådet att hålla koll på sina barn och styra dem bort från fel sällskap för att undvika problem. Fråga vad de gör på kvällarna och vilka vänner de umgås med. Men det är inte så enkelt som det låter. Råden kan få motsatt effekt, skriver Lauree Tilton-Weaver, psykologiforskare vid Örebro universitet, i Developmental Psychology.
