Vårdpersonal ställs ofta inför svåra etiska val och inom vården finns olika metoder för att stötta personalen. Dara Rasoal pekar i sin avhandling på två sätt att stötta. Det ena medför att ansvaret hamnar där det egentligen inte hör hemma.
Att forskning ska leda till förändring tycker Ida Schoultz och Johanna Björklund är självklart. De har anmält sig till Örebro universitets nya satsning på sociala innovationer.
IKT-verktygs möjlighet att ge högre livskvalitet för personer med kroniska sjukdomar som Parkinsons ska undersökas vid Örebro universitet. Studien har fått medel från KK-stiftelsen.
En tydlig, kvalitetssäkrad och strukturerad bedömning av vilken vård den äldre patienten behöver, med tydlig kommunikation i vårdkedjan. Det är tanken bakom det beslutsstöd som nu används i hela Örebro län. Region Örebro län och Örebro universitet samarbetar för att säkerställa att bedömningen fungerar korrekt.
Samal Algilani har i sin avhandling vid Örebro universitet börjat arbetet med att ge äldre ett verktyg för att göra vardagen så bra som möjligt. Det handlar om optimal funktionalitet – att vara sitt bästa jag. – Det viktigaste med optimal funktionalitet är att det är den äldre själv som bestämmer vad som är bra, utifrån sina egna preferenser och sitt eget perspektiv, säger Smal Algilani.
Personer med utvecklad demenssjukdom är ofta beroende av andra för att röra och förflytta sig. Vårdpersonal som arbetar inom demensvården blir lätt frustrerade när de märker att beprövade rutiner och hjälpmedel inte fungerar. I en avhandling från Örebro universitet presenterar Charlotta Thunborg, fysioterapeut och forskare, ett instrument som kan bli till stor hjälp för en individanpassad vård.
Med ett stöd på 1,7 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse, ska forskare vid Universitetssjukhuset och Örebro universitet göra en studie för att äldre med fler sjukdomar ska tas om hand bättre. Målet med studien är att hitta ett arbetssätt inom Örebro läns landsting, som låter äldre bo kvar hemma med hög livskvalitet och som också är kostnadseffektivt.
Det finns ett stort behov att stötta anhöriga, som vårdar långvarigt sjuka, funktionshindrade och äldre. Samhället har en skyldighet att göra det och Elisabeth Liedström har i sin doktorsavhandling i vårdvetenskap vid Örebro universitet undersökt anhörigas livssituation. Hon vill se en satsning på en partnerskapsmodell.
Att hjälpa äldre till en bra vardag handlar mycket om känslor och att skapa sinnesro. Margaretha Norell Pejner visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att patienterna själva är viktiga aktörer och vad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för äldres välbefinnande.
En tryggare och friskare ålderdom är målet för forskningen inom Giraffplus. Det internationella projektet, som leds av forskare vid Örebro universitet, utvecklar avancerade tekniska hjälpmedel för äldre i nära samarbete med användarna. Nu ska tekniken testas i riktiga hem.
Ingen som har ansvar, lagar som inte samverkar och bristande utbildning. Zada Pajalic har i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet funnit stora brister i matdistributionen till äldre personer, som bor hemma. Hon tycker det är märkligt att vi vet så lite vad som händer sedan maten överlämnats, hur mycket av den som den äldre äter upp till exempel.
Att distribuera mat till äldre är en socia
Örebroforskaren Anita Tollén har undersökt äldre personers vardag och betydelsen av dagrehabilitering. Resultaten är tydliga. Rehabiliteringen förbättrar äldres hälsa, både psykiskt och fysiskt, och gör det möjligt för fler att bo kvar hemma.
EU-kommissionen satsar 36 miljoner kronor på att utveckla robotar som känner igen olika sociala situationer, kan interagera med människor och därför kan användas på platser med många människor. Forskare vid Örebro universitet får 2,8 miljoner kronor för att göra det möjligt för robotarna att röra sig trots att det finns hinder i vägen och människor i rörelse.
Vinnova ger 850 000 kronor till EU-projektet Saapho, som är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet och forskare i Spanien, Tyskland och Slovenien. Målet är att med hjälp av enkel modern teknik ge äldre människor möjligheten till ett självständigt liv.
Robot-Era är det senaste tillskottet till universitetets forskning om tekniska hjälpmedel för äldre personer. Projektet finansieras av EU, som under de fyra kommande åren satsar sammanlagt 80 miljoner kronor på utvecklingen av kompletta system av robottjänster för äldre.
Omfattande läkemedelsbehandling är vanligt bland äldre. Nu visar forskning vid Örebro universitet att denna multimedicinering ofta inte är medicinskt motiverad, utan tvärtom kan leda till negativa hälsoeffekter och sämre livskvalitet – helt i onödan. Undersökningen har genomförts av läkaren och forskaren Inger Nordin Olsson, numera tillsynsläkare vid Socialstyrelsen.
Som främlingar i en obekant kultur, utestängda från det vanliga livet och i ständig väntan på döden. Så beskriver gamla människor sitt liv på äldreboende, enligt en ny doktorsavhandling vid Örebro universitet. Och trots att döendet och döden är starkt närvarande i deras tankar, finns det få möjligheter till samtal om det.
Många med urininkontinens har så stora problem med läckage att de avstår från olika sociala aktiviteter. Ändå är det bara runt hälften av dem som vänder sig till sjukvården - trots att det finns hjälp att få.
När "Eva" plötsligt svimmar i soffan förstår hennes robot att det är en akutsituation och ringer efter hjälp. Det är ett exempel på hur robotar skulle kunna göra det möjligt för äldre att tryggt bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Robotikforskarna vid Örebro universitet är i full fart med att utveckla framtidens hem, och i äldreprojektet har de äldre själva fått utvärdera olika hjälpmedel.
