IBS är en mag-tarmsjukdom som drabbar 10-15 procent av befolkningen. Nu har Örebroforskaren Rebecca Wall fått 2,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att studera om smörsyra kan användas för att behandla sjukdomen.
I dag får fler patienter med tarmsjukdomen ulcerös kolit behålla tarmen och slipper operation. Samma studie av Carl Eriksson, doktorand vid Örebro universitet, visar också att det är 10 gånger fler som har sjukdomen i dag än på 60-talet.
Inflammatoriska proteiner har en viktig roll i sjukdomsförloppet vid åderförfettning. Det visar Geena Paramel Varghese i sin doktorsavhandling i medicinsk vetenskap, vars resultat på sikt kan leda till nya direktverkande mediciner.
Örebroforskare, som kartlägger TBE-virusets arvsmassa, har visat att en större variation i arvsmassan gör viruset mer aggressivt. En bakomliggande anledning är en RNA-sekvens som gör att viruset muterar. Resultaten publiceras i tidskriften Scientific reports idag.
Hjärtmedicin minskar plack i hjärnans kärl hos möss. Det visar en ny Örebrostudie publicerad i Science Signaling idag. Frågan är om detta även gäller hos människor. Om svaret är ja, skulle det kunna vara ett steg närmare en medicin mot Alzheimers sjukdom.
– Vi behöver utveckla metoder som varnar för olika hormonstörande ämnen i miljön, som påverkar både djur och människor. Sådana varningar kan också bidra till att minska utsläppen, säger Nasim Caspillo som i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet och Södertörns högskola undersökt hur zebrafiskar påverkas av utsläpp från p-piller.
För tidigt födda barns smärta minskar när de ligger hud mot hud med sin mamma. Det visar en ny studie som publicerats i Acta Paediatrica. – Det är en smärtlindringsmetod som inte ger några skador utan bara har en positiv effekt, säger Emma Olsson, doktorand i medicin vid Örebro universitet
Östrogen i vattnet får fisken att stressa upp sig och ändra sitt beteende. Och problemen är ärftliga – även barnbarnen blir stressade. Det visar Kristina Volkova i sin doktorsavhandling i biologi vid Örebro universitet.
Varje år drabbas över en miljon människor av tjock- och ändtarmscancer. För att förebygga återfall kombineras ofta en operation, där tumören tas bort, med strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling. Jasmine Evert, forskare i biomedicin vid Örebro universitet, visar i sin avhandling hur halten av vissa proteiner kan påverka cancerns utgång.
Risken att få vissa typer av bröstcancer är starkt kopplad till könshormonet östrogen. Många kvinnor får därför hormonbehandlande läkemedel efter en bröstcanceroperation så att tumören inte ska börja växa igen. Anna Göthlin Eremo, forskare i biomedicin vid Örebro universitet, har undersökt vilka biologiska faktorer som kan ha betydelse för om behandlingen blir framgångsrik eller ej.
Johanna Savilampi, forskare vid Örebro universitet, har undersökt hur det smärtstillande medlet remifentanil påverkar förmågan att svälja. Resultaten visar att om medlet används i för höga doser kan det leda till att innehåll från magsäcken hamnar i lungorna.
Örebroforskare har hittat en ny potentiellt aggressivare form av TBE-virus i fästingar. Dessutom har de upptäckt att olika varianter av viruset kan finnas i en och samma fästing. Resultaten publiceras i PLOS one.
Forskare letar efter såväl orsaker till prostatacancer som sätt att bedöma om tumörer är ofarliga eller potentiellt dödliga. Ny Örebroforskning har identifierat en bakterie, en så kallad Propionibacterium acnes, som en sannolik orsak till prostatacancer. Dessutom visar Örebrostudier ett samband mellan ett förändrat immunförsvar och en aggressiv form av prostatacancer.
Örebroforskaren Axel Nordenskjöld har följt patienter som behandlas för depression med elbehandling, ECT. I sin doktorsavhandling konstaterar han att det är en behandling, som ger bra effekt - speciellt för patienter med svår depression. Dessutom kan risken för återfall minskas om patienter får fortsatt elbehandling kombinerat med läkemedel.
Proteinet NFkB spelar en nyckelroll i kroppens immunförsvar eftersom det aktiveras snabbt vid en infektion och sätter i gång andra viktiga processer. Hazem Khalaf, som forskar i cellbiologi vid Örebro universitet, har detaljstuderat NFkB och hans resultat ger en ny bild av dess betydelse vid vissa sjukdomar, som exempelvis HIV.
Att skapa genmodifierade växter som kan användas i mediciner har blivit möjligt med hjälp av modern teknik, och det är ett snabbt växande område inom läkemedelsindustrin. En forskargrupp vid Örebro universitet har nu fått 1,4 miljoner kronor av KK-stiftelsen som stöd för sitt arbete att ta fram ätbara växtproducerade vacciner.
Vissa mediciner kan bli skadliga för oss när vi utsätts för ljus. Hittills har de exakta mekanismerna bakom detta varit okända, men nu har kemiforskaren Klefah Musa vid Örebro universitet kartlagt processen genom att använda avancerad datormodellering. Med hjälp av samma teknik har han också utvecklat säkrare och mer effektiva alternativ som kan användas i nya läkemedel.
Meningokocker är bakterier som kan orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation, och dödligheten är hög. Men i dag finns inget vaccin som skulle ge tillräckligt skydd vid en ökad smittspridning i Sverige. Det konstaterar Örebroforskaren Susanne Jacobsson som deltar i ett internationellt samarbete för att ta fram ett nytt och bredare vaccin mot meningokocker.
En forskargrupp vid Örebro universitet har lyckats ändra arvsmassan hos växter så att de ska kunna fungera som vaccin mot HIV. Genom genmodifiering har växterna fått förmågan att producera ett protein som ingår i viruset, och projektet har tagit ett stort steg framåt i och med att möss som har matats med dem har reagerat och bildat antikroppar mot proteinet.
Utvecklandet av ätbara vacciner vid Örebro universitet fick stor uppmärksamhet vid den internationella konferens om HIV/Aids-vacciner som nyligen genomfördes i Kapstaden i Sydafrika. Bland 500 bidrag, lyftes Örebroarnas presentation fram som en av de 20 mest intressanta.
