Studier har visat att improvisation i musikundervisning gynnar utveckling av barnens kreativitet, empati och förmåga att kommunicera. I en kommande bok ska Christina Larsson, doktorand i musikvetenskap, utforska improvisationsundervisning ur ett bredare perspektiv tillsammans med ett tjugotal forskare från andra länder.
Örebro universitet startar en treårig utbildning för blivande låtskrivare och musikproducenter. Målet är att studenterna ska nå en hög konstnärlig nivå, behärska hela kedjan från musikalisk idé till produktion och samtidigt bli entreprenörer för att kunna ta sig fram i en internationell musikbransch.
Som unga lärde de sig spela inom militärmusiken. Som vuxna utvecklade de hela Sveriges musikliv.
Operasångerskan Åsa Jäger har utsetts till den första ”Alumnus Musica” vid Musikhögskolan på Örebro universitet. Måndag 19 december är hon solist vid den traditionella julkonserten i Nikolaikyrkan i Örebro.
Den professionella musikern tog tjänstledigt. Efter ett tag kom smärtan i ryggen och hon fick diagnosen falsk ischias. Johanna Österling Brunströms visar i sin avhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet hur musik och kropp hänger samman.
Konstnärlig utveckling ska kombineras med anställningsbarhet, att studenterna är redo för arbetsmarknaden, och det ställer höga krav på Europas utbildningar för klassiska musiker. Eva Georgii-Hemming, forskare vid Örebro universitet, har fått 5 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för att undersöka hur musikutbildningar runt om i Europa hanterar detta.
Varför präglas populärmusiken av mansdominans och könssegregering? Varför har pojkar större tilltro till sin egen musikaliska förmåga än vad flickor har? Ett svar är att pojkar lär sig av andra män. Det kan vara kompisar, pappor eller lärare, men det är alltid män. Victor Kvarnhall, forskare i musikvetenskap vid Örebro universitet, visar hur pojkar och män tar plats i det offentliga rummet.
I sin nya bok Sätta visionen i verket beskriver Örebroprofessorn Börje Stålhammar vägen från vision till musik. Internationellt väletablerade tonsättare, dirigenter och musiker berättar hur de ger tankar och idéer liv och skapar konstverk.
Forskare vid Örebro universitet ska med stöd av Riksbankens jubileumsfond titta närmare på musikbranschen. Skärningspunkten mellan samhälle, genus och musik är i fokus. – Män lyfts fram som tekniskt kompetenta och kreativa. När det gäller kvinnor är det däremot deras utseende snarare än deras färdigheter som är i fokus, säger Sam de Boise, forskare i musikvetenskap vid Örebro universitet.
Årets musikfestival Live at Heart i Örebro testar ett nytt grepp. På fredag breddas pop- och rockutbudet med en kammarmusikscen. Det är studenter vid Musikhögskolan, Örebro universitet, som tillsammans med musiker ur Svenska Kammarorkestern bjuder på modern konstmusik av svenska tonsättare.
Vilken roll spelar musiken för medlemmarna i föreningar som bildats på etnisk grund? Det ska ett forskningsprojekt vid Örebro universitet undersöka i ett treårigt projekt, som fått 4,7 miljoner kronor i bidrag från Riksbankens jubileumsfond. Projektet leds av Maria Westvall, som är lektor i musikpedagogik vid Musikhögskolan.
Var det i själva verket en skada på stämbanden som gjorde Jenny Lind till den firade världsstjärna hon var? Ja, det menar Ingela Tägil, som i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet undersökt röstens betydelse för Jenny Linds identitet. Tägil menar att röstskadan bidrog till att Lind uppfattades som särskilt kvinnlig vilket gjorde henne till en av de första internationella operastjärnorna.
Om man själv tillhör en minoritet, hur ser man då på andra minoriteter? Det här undersöker Maria Westvall, Musikhögskolan vid Örebro universitet i ett projekt, som handlar om mångkultur i musikundervisningen i svenskspråkiga skolor i Finland. I ett annat projekt reser hon land och rike kring för att intervjua militärmusiker, som rekryterades under 40-talet och nu är mellan 75 och 85 år.
Fanskapet har betydelse även för vuxna. Det vill säga att det inte bara är unga som har glädje av att vara ett musikalisk fan, att gilla en speciell artist eller ett band. I en doktorsavhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet visar Eva Kjellander vad musik kan betyda för människor.
När en radiojournalist gjorde kopplingen mellan årets julklapp 2012 – hörlurar – och forskningen vid Örebro universitet och Universitetssjukhusets audiologiska forskningscentrum om ungdomars hörsel blev det en medialt mycket uppmärksammad fråga. Forskarnas bekymmer i det sammanhanget är att inte säga mer än vad forskningen verkligen visat för att inte locka någon att dra förhastade slutsatser.
Praktiker, strategier och argument visar på en tydlig medvetenhet om den individuella identiteten i subkulturella sammanhang. Örebroforskaren Susanna Larsson har i sin doktorsavhandling i sociologi forskat om hur unga vuxna konstruerar sin identitet i hårdrockssubkulturen.
Örebroforskaren Anna Ehrlin har undersökt musikens roll i förskolan. Hennes forskning visar att musik har en viktig funktion i sin egen rätt och kan dessutom användas som ett redskap för så väl språkstimulans som social träning. Men hennes studier visar också att musik är ett kunskapsområde som personalen allt för ofta väljer bort och inte vill ta ansvar för.
Spelutrymmet som upphovsrätten lämnar blir allt mer begränsat och kontrollerat. Ulrik Volgsten, forskare i musikvetenskap vid Örebro universitet, visar i sin bok Musiken, medierna och lagarna hur den moderna västerländska synen på musikverket kunnat växa fram hand i hand med upphovsrätterna och vilka konsekvenser utvecklingen kan ha för kulturlivet.
– Vår nya interkulturella kurs har visat sig få musikstudenter att fundera över saker som de tidigare tagit för givet. Det har märkts i allt från reflektioner kring lärarrollen till diskussioner om undervisningsinnehållet, säger Maria Westvall, lärare i musikpedagogik vid Örebro universitet, om en kurs som Musikhögskolan arrangerar tillsammans med University of Delaware i USA.
I början av 2000-talet gjordes lärarutbildningen om. Örebroforskare beskriver i en ny artikel i Music Education Research hur de gamla och de nya idealen krockar – verksamma lärare ifrågasätter studenternas ämneskompetens medan lärarstudenterna inte tycker undervisningen i skolan möter målen i läroplanen.