En ny analysteknik gör det möjligt att identifiera och mäta miljögifter som varit svåra att spåra med traditionella metoder. Nicole Riddell har i sin avhandling i kemi vid Örebro universitet visat att så kallad superkritisk vätskekromatografi är mycket användbar för att analysera långlivade organiska miljögifter.
Det finns en tendens att förenkla miljöproblem och sträva efter att hitta den rätta lösningen. Örebroforskaren Benedict Singletons avhandling visar att det snarare handlar om att hitta en balans – och att det är möjligt även i svåra frågor med många särintressen. Han har särskilt studerat valfångst på Färöarna.
Det finns tusentals högfluorerade ämnen i miljön och i människors blod - en del av dem okända. Leo Yeung, forskare vid Örebro universitet har fått tre miljoner av Formas för att kartlägga alla former av dessa skadliga ämnen på ett sätt som inte tidigare gjorts.
Ett upprop till dem som lyssnar på Sveriges radios trädgårdsprogram Odla med P1 kan utvecklas från en liten analys till ett forskningsprojekt. I radion efterlystes vedaska för kadmiumanalys och gensvaret från lyssnarna blev överraskande stort och docent Mattias Bäckström på institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet ser gärna att det blir forskning av lyssnarnas aska.
Den vitryggiga hackspetten är akut hotad eftersom det finns för lite lövträd i reviren. Det visar Kristoffer Stighäll i sin avhandling vid Örebro universitet. Han har jämfört med Finland där skogsbruket gett andra förutsättningar för fågeln som spelar en avgörande roll för den biologiska mångfalden.
Söndagen den 3 augusti avseglar forskare vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM), Örebro universitet, från Göteborg för att kartlägga omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens mest förorenade innanhav – Östersjön. För reportage eller inslag inför eller under resans gång kontakta Anna Kärrman, forskare vid MTM, Örebro universitet, 070-978 07 44.
