Örebroforskaren Maria Ojala ska studera hur unga personer kan bidra till kampen mot hållbarhetsproblemen genom att praktisera mataktivism. Begreppet täcker sådant som minskat köttätande, småskalig odling, närproducerad mat, minskat matsvinn med mera.
Det gick inte att tacka nej. Det konstaterar Lotta Sartz, forskare vid Örebro universitet, som valts till generalsekreterare för IMWA, den internationella organisationen som samlar forskare och näringsliv med syfte att hitta lösningar på miljöproblemen med gruvvatten.
Det finns enkla och billiga sätt att återvinna farliga metaller ur avfall och därmed minska den negativa påverkan som de annars kan ha på miljön. Grässorten rödven och barkkompost är två exempel. Det visar Viktor Sjöberg i sin doktorsavhandling.
Magnus Westling, doktorand vid Örebro universitet, är en av 15 finalister i Vinnovas tävling om klimatsmart protein. Han har fått 500 000 kronor och sex månader på sig för att utveckla en biff på gråärtor. Finalen är på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan i november.
Gräshoppor, honungsbin och mjölbaggar är möjlig mat för oss i Sverige i framtiden. Nu är det klart med en förstudie till projektet Måltidslaboratoriet, som har syftet att reda ut om Örebro universitet ska vara en del i den omställning som måste till för att föda en växande världsbefolkning.
Två avfall tillsammans spar pengar för både pappersbruk och gruvor. Ändå utnyttjas inte möjligheten till fullo. Mattias Bäckström och hans forskarteam vid Örebro universitet har fått 5,9 miljoner kronor för att kartlägga hinder för denna avfallsmatchning och tydliggöra de positiva effekterna.
Två avfall tillsammans spar pengar för både pappersbruk och gruvor. Ändå utnyttjas inte möjligheten till fullo. Mattias Bäckström och hans forskarteam vid Örebro universitet har fått 5,9 miljoner kronor för att kartlägga hinder för denna avfallsmatchning och tydliggöra de positiva effekterna.
Klimatförändringen ökar sannolikheten för hårda stormar och omfattande skogsbränder i Sverige. Båda kan få katastrofala följder, men uppfattas på olika sätt av yrkesfolk. Det viktigt att vara medveten om denna skillnad i uppfattning för att förstå varför vissa katastrofer leder till förändring i arbetssätt medan andra inte gör det visar ny forskning vid Örebro universitet.