Nio Örebroforskare i bok om informationssäkerhet
IT-säkerhet handlar om teknik. Men informationssäkerhet är så mycket mer. Nio forskare vid Örebro universitet medverkar i en ny bok där människan och inte tekniken är utgångspunkten.
IT-säkerhet handlar om teknik. Men informationssäkerhet är så mycket mer. Nio forskare vid Örebro universitet medverkar i en ny bok där människan och inte tekniken är utgångspunkten.
IT-säkerhet är komplext och handlar både om vad som måste göras och hur det ska göras. Problemen ökar ständigt, felen kostar mycket att ställa till rätta och mycket beror på hur människor agerar. Den insikten har lett till att Örebro universitet startar en masterutbildning i informatik med en ny inriktning på informationssäkerhet.
En storasyster som lyssnar utan att ställa krav är ett framgångsrikt sätt att stötta tjejer och unga kvinnor. Det visar studier av verksamheten hos den ideella organisationen Tjejzonen som gjorts av forskare vid Örebro universitet.
Granskningar och utvärderingar av sociala projekt och verksamheter kostar miljardbelopp varje år. Men när utvärderingarna väl är gjorda är det ingen som använder sig av resultatet för att förbättra verksamheterna. Det visar Anna Petersén i sin avhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.
Arbetsvillkor, ekonomi och tillgång till sociala nätverk är alla viktiga faktorer som påverkar möjligheterna för kvinnor med ensamt ansvar för sina barn att få ihop arbetsliv och familjeliv. Det visar en ny bok skriven av forskare vid Örebro universitet.
Vad är det som gör att människor är friska och kan jobba? Det har Örebroforskarna Sarah Granberg och Johanna Gustafsson fått 2,8 miljoner kronor från Forte för att ta reda på när det gäller personer med hörselnedsättning. De är idag sjukskrivna i högre utsträckning än många andra grupper.
Bättre underlag för viktiga beslut. Det är målet med Bernardo Rotas forskning inom statistik. I sin doktorsavhandling vid Örebro universitet kombinerar han två metoder för att få fram ett mer tillförlitligt resultat.
Vad händer med människorna i en mindre ort när tillvaron förändras genom att en dominerande industri minskar personalen och arbetslösheten ökar? Hur ser de på omgivningen och möjligheterna att påverka arbetsliv och framtid? Med Degerfors som utgångspunkt är det här frågor som Susanna Lundberg diskuterar i sin doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet.
I Sverige har människor stort förtroende för myndigheter. Men vad händer med tilliten när den svenska välfärdsmodellen förändras och privata tjänster blandas med offentliga? Det vill Monika Persson, forskare vid Örebro universitet, ta reda på. Hon har fått 1,6 miljoner kronor från Forte.
I 16-årsåldern tycker 1 av 15 ungdomar att det är tillåtet att använda våld för att nå politisk förändring – även om det innebär att människor kommer till skada. Men hur långt är det mellan tanke och aktion och hur ser vägen dit ut? Det har Viktor Dahl, forskare i statsvetenskap vid Örebro universitet, fått 1,6 miljoner kronor från Forte för att ta reda på.
Majoriteten av unga vuxna i en ny studie som genomförts på uppdrag av Socialstyrelsen svarar att de har upplevt någon form av utsatthet under uppväxten. – Studien visar att många barn och ungdomar är utsatta under lång tid men samtidigt oförmögna eller ovilliga att berätta för vuxna om sina erfarenheter, säger Åsa Cater vid Örebro universitet.
Hur många flickor i Sverige riskerar att könsstympas? Hur kan attityder och politik förändras för att färre ska drabbas? Det har Örebroforskaren Sofia Strid undersökt. Studien, som presenteras av EU-kommissionen i Lissabon i dag visar att det trots allt är färre flickor som är i riskzonen än man tidigare trott eftersom synen på könsstympning ofta förändras i och med flytten till Sverige.
Många flyttar till små turistorter för att arbeta en kortare tid men blir sällan kvar. Örebroforskaren Maria Thulemark har undersökt hur små orter kan locka fler att stanna. Hennes forskning visar att de kommer för naturens skull men att en välkomnande lokalbefolkning kan leda till att människor flyttar dit permanent.
– Det är en vanlig uppfattning att segregation beror på att människor med utländsk bakgrund vill bo med varandra. Jag har valt att fokusera på de val nyblivna mammor i den svenska medelklassen gör, säger Maja Lilja, Örebro universitet. Studierna visar att trots att de vill att deras barn ska växa upp i ett kulturellt och socialt blandat område tar de beslut som går stick i stäv med detta.
En vanlig uppfattning om IT-projekt inom offentlig förvaltning är att politiker beslutar och administratörer sedan genomför projekten. I verkligheten ser det betydligt mer komplext ut, med en mängd olika aktörer som samverkar. Det visar Ann-Sofie Hellberg, forskare i informatik vid Örebro universitet, i sin avhandling om e-förvaltning.
Hur kan idrottsföreningar bidra till att fler människor rör på sig och mår bättre både psykiskt och fysiskt hela livet? Det ska EU-projektet Sports Club for Health undersöka. – Vårt mål är att ge föreningar verktyg och praktiska exempel som de kan använda i vardagen, säger Susanna Geidne, forskare i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.
Hur kan vi ge människor med funktionshinder bättre stöd? Hallsbergs kommun samarbetar med forskare vid Örebro universitet för att utveckla sin verksamhet. – Vår utgångspunkt är att alla människor behöver få motivation och möjligheter att utvecklas, säger Jürgen Degner, forskare i socialt arbete, som leder projektet.
I hård konkurrens har forskare vid Örebro universitet i samarbete med bland annat London School of Economics and Political Science och Bologna universitet fått 2,5 miljoner euro från EU-kommissionen för att undersöka ungas relation till EU.
Forskare vid Örebro universitet har fått 2,8 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att studera hur olika myndigheter, skogsägare och andra berörda hanterade den stora skogsbranden i Västmanland. Studierna syftar till att förbättra beredskapen hos involverade organisationer och hur sådana här extrema händelser påverkar skogsbruket.
När en organisation skriver sin historia handlar det inte bara att berätta vad som hänt utan också att ge en bild av sig själv, att berätta vem man är både för sig själv och för omgivningen. I sin doktorsavhandling i historia vid Örebro universitet, beskriver Andreas K.G. Thörn hur Filadelfiaförsamlingen i Stockholm berättat sin historia mellan 1910 och 1980.