Det gick inte att tacka nej. Det konstaterar Lotta Sartz, forskare vid Örebro universitet, som valts till generalsekreterare för IMWA, den internationella organisationen som samlar forskare och näringsliv med syfte att hitta lösningar på miljöproblemen med gruvvatten.
En ny analysteknik gör det möjligt att identifiera och mäta miljögifter som varit svåra att spåra med traditionella metoder. Nicole Riddell har i sin avhandling i kemi vid Örebro universitet visat att så kallad superkritisk vätskekromatografi är mycket användbar för att analysera långlivade organiska miljögifter.
Det finns en tendens att förenkla miljöproblem och sträva efter att hitta den rätta lösningen. Örebroforskaren Benedict Singletons avhandling visar att det snarare handlar om att hitta en balans – och att det är möjligt även i svåra frågor med många särintressen. Han har särskilt studerat valfångst på Färöarna.
Det finns tusentals högfluorerade ämnen i miljön och i människors blod - en del av dem okända. Leo Yeung, forskare vid Örebro universitet har fått tre miljoner av Formas för att kartlägga alla former av dessa skadliga ämnen på ett sätt som inte tidigare gjorts.
Är vattnet i Vättern säkert att dricka och är fisken säker att äta? Den frågan ska få sitt svar i ett forskningsprojekt vid Örebro universitet som fått tre miljoner kronor av Formas. Ingrid Ericson Jogsten leder arbetet med att hitta enkla metoder för att för första gången mäta en viss typ av kemikalier.
Stockholmskonventionen om att minska utsläppen av långlivade organiska miljögifter undertecknades 2001. Men överenskommelser på pappret blir verkliga först när de genomförs och kan mätas säkert. Dawei Geng har i sin avhandling vid Örebro universitet granskat en helt ny analysmetod och bekräftat att den kan användas, en metod som spar både tid och pengar.
Utsläppen i Kina av vissa giftiga högflourerade ämnen är idag de största i världen, visar en ny studie som publicerats i Environmental Science and Technology. Vår fältstudie har bekräftat de teoretiska beräkningarna av utsläppen, konstaterar Thanh Wang, forskare vid Örebro universitet som lett projektet.
Att världshaven är fulla av plastskräp är välkänt men ännu vet ingen vilka effekter detta kommer att få. Forskare vid Örebro universitet har tillsammans med partners från nio olika länder fått 30 miljoner kronor från EU-kommissionen för att undersöka det. De ska bland annat ta reda på vilken typ av plast som är att föredra med tanke på hälsa och miljö.
Örebroforskare har fått 3,2 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka vilken inverkan plast har på det marina ekosystemet. – Genom att ta reda på hur farlig plasten är och vad det är som gör den farlig blir det möjligt att hitta lösningar för att minska skadorna på miljön, säger Anna Kärrman, forskare i kemi vid Örebro universitet.
Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet, får 5 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att förbättra möjligheterna att bekämpa antibiotikaresistenta bakterier.
Söndagen den 3 augusti avseglar forskare vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM), Örebro universitet, från Göteborg för att kartlägga omfattningen av plastskräp och mikroplast i ett av världens mest förorenade innanhav – Östersjön. För reportage eller inslag inför eller under resans gång kontakta Anna Kärrman, forskare vid MTM, Örebro universitet, 070-978 07 44.
Örebroforskaren Anna Rotander får 2,6 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka sambandet mellan långlivade organiska miljögifter och plastskräp i världshaven. Under en forskningsexpedition i Atlanten och Stilla havet samlade hon in vatten- och plastprover och nu ska hon analysera dessa för att kunna bedöma vilken skada de giftiga kemikalierna som samlas i våra hav kan göra.
Svenska vattendrag innehåller rester av ett stort antal läkemedel, men vi vet än så länge alltför lite om hur de påverkar oss och andra levande organismer. Nu har en forskargrupp vid Örebro universitet för första gången visat att även de mycket små halter som finns i svenska vatten påverkar mänskliga celler.
