Gå direkt till innehåll

Kategorier: eu

  • EU satsar 340 miljoner på bättre test för leversjukdomar

    Två Örebroforskare har tillsammans med europeiska kollegor fått 34 miljoner euro, motsvarande nästan 340 miljoner svenska kronor, för att utveckla ett blodprov som kan identifiera vilka patienter med fettlever, som riskerar att drabbas av allvarliga leversjukdomar.

  • Örebroforskare med att lansera hälsa i praktiken som del av idrotten

    ​En webbsida med praktiska exempel på hur idrottsföreningar kan bli bättre på att främja hälsa. Det är ett resultat av ett EU-projekt som nu avslutas med ett seminarium i EU-parlamentet där Susanna Geidne från Örebro universitet representerar projektets forskare.

  • Så vill lobbyisten vara politikernas vänner bakom EU-kulisserna

    Lobbyister jobbar aktivt för att bakom kulisserna hitta sätt att påverka politiker. Helst vill de bli sedda som vänner. Den lagstiftning som finns för att reglera lobbying i EU täcker inte in hur det fungerar i praktiken. Det visar Camilla Nothhaft i sin avhandling i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

  • Örebro universitet skriver avtal med Aston University

    Örebro universitet har idag torsdag 31 mars skrivit under ett avtal om ett långtgående samarbete med Aston University från Birmingham. Vi kompletterar varandra, konstaterar rektor Jens Schollin som bedömer samarbetet som unikt i Sverige i sin omfattning.

  • Krav på kvalitet missgynnar småföretag vid upphandlingar

    EU rekommenderar att offentlig sektor ska utvärdera kvalitet och inte bara titta på lägsta-pris i offentliga upphandlingar för att gynna små och medelstora företag. Men Johan Stake, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet, visar att det tvärtom gör det svårare för dem. Dessutom visar han hur myndigheter kan arbeta för att upptäcka karteller.

  • Små fiskar hjälper Örebroforskare hitta den bästa plasten för miljön

    Att världshaven är fulla av plastskräp är välkänt men ännu vet ingen vilka effekter detta kommer att få. Forskare vid Örebro universitet har tillsammans med partners från nio olika länder fått 30 miljoner kronor från EU-kommissionen för att undersöka det. De ska bland annat ta reda på vilken typ av plast som är att föredra med tanke på hälsa och miljö.

  • Färre flickor riskerar könsstympning i Sverige

    Hur många flickor i Sverige riskerar att könsstympas? Hur kan attityder och politik förändras för att färre ska drabbas? Det har Örebroforskaren Sofia Strid undersökt. Studien, som presenteras av EU-kommissionen i Lissabon i dag visar att det trots allt är färre flickor som är i riskzonen än man tidigare trott eftersom synen på könsstympning ofta förändras i och med flytten till Sverige.

  • Sänk tröskeln kring öppna data för fler lyckade projekt

    – Det finns mycket att vinna med en öppnare offentlig verksamhet. Dels möjligheten att granska, delta och påverka men också att starta företag och utveckla innovationer baserade på öppna data, säger Iryna Susha. Hon har i sin doktorsavhandling i informatik vid Örebro universitet undersökt vilka möjligheter som finns och vilka hinder som kvarstår när det gäller open government.

  • EU satsar på att utveckla idrottsföreningar

    Hur kan idrottsföreningar bidra till att fler människor rör på sig och mår bättre både psykiskt och fysiskt hela livet? Det ska EU-projektet Sports Club for Health undersöka. – Vårt mål är att ge föreningar verktyg och praktiska exempel som de kan använda i vardagen, säger Susanna Geidne, forskare i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.

  • EU-miljoner till Örebro universitet

    I hård konkurrens har forskare vid Örebro universitet i samarbete med bland annat London School of Economics and Political Science och Bologna universitet fått 2,5 miljoner euro från EU-kommissionen för att undersöka ungas relation till EU.

  • EU:s fria rörlighet är inte till för alla

    Den fria rörligheten, EU-medborgarskapets grundpelare, ifrågasätts allt mer. EU-medborgare, som använder den, pekas ut som sociala turister, bördor och EU-migranter. Det skriver Örebroforskaren Meriam Chatty i sin doktorsavhandling i statskunskap. I hennes forskning står fri rörlighet i relation till migration och säkerhet i fokus.

  • Framtidstro driver kurdiska politiker trots personliga risker

    Hoppfullhet. Örebroforskaren Zelal Bal ger en bild av kurdiska politikers röster som fulla av just hopp. Hon har i sin doktorsavhandling undersökt deras möjligheter att påverka politiken i Turkiet. Hennes forskning beskriver ett stort politiskt engagemang trots personliga risker och en stark framtidstro.

  • 4,9 miljoner till forskning om moms

    Mervärdesskatt eller moms står för en tredjedel av skatteintäkterna i Sverige och i många andra EU-länder. Forskare vid Örebro universitet har fått 4,9 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka vilka olikheter det finns mellan Österrike, Tyskland och Sverige när det gäller avdrag för ingående moms.

  • Barn äter för lite frukt och grönt

    Endast en fjärdedel av svenska barn äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Det visar en studie gjord av forskare vid Örebro universitet och Karolinska institutet. I den EU-finansierade studien, Pro Greens, ingår tio europeiska länder som alla visar liknande resultat. Dessa publiceras i Public Health Nutrition i dag.

  • Östblockets fall utmaning för partier i väst

    När östblocket föll samman och länderna i Östeuropa skulle skapa demokratier var det en utmaning för de etablerade partierna i väst att bygga upp ett samarbete, inte minst med tanke på den kommande utvidgningen av EU. Hur partierna agerade har Mats Öhlén undersökt i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.

  • Stöd till forskning som följer upp den nya läroplanen

    Örebroforskaren Ninni Wahlström får 1,6 miljoner kronor från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, för att undersöka hur såväl internationella som nationella utbildningsreformer påverkar lärare och elever i praktiken. Fokus är på den senaste läroplanen, Lgr 11.

  • Sluten budgivning leder till högre auktionspriser

    Ny forskning visar att det är stor skillnad mellan auktioner med öppen respektive sluten budgivning. De slutna buden leder till väsentligt högre priser, kanske för höga i vissa typer av auktioner. – Detta blir extra viktigt att ta hänsyn till i större sammanhang som till exempel EU:s försäljning av utsläppsrätter, säger Joakim Ahlberg, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.

Visa mer