För mammor som känner att de inte har kontroll över delar av livet och kämpar med relationen till sina tonårsbarn kan ett socialt stöd göra stor skillnad. Men detsamma verkar inte gälla för pappor i samma situation. Det visar en ny studie publicerad i Family process.
Mammor till barn med diabetes drabbas i hög grad av ”burnout” jämfört med mammor till friska barn. Papporna däremot skiljer sig inte från fäder till friska barn. Det visar Caisa Lindström i sin avhandling i medicin vid Örebro universitet. Ett skäl till skillnaden mellan könen är graden av kontrollbehov visar hennes studie.
Idrott - eller våldsbejakande politisk extremism? Ungas egna drivkrafter är utgångspunkten för ett nytt forskningsprojekt vid Örebro universitet. Professor Håkan Stattin vid Örebro universitet har fått 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att studera grundläggande psykologiska behov i ungas val.
Föräldrar blev uppmärksamma på sin inre ”hajmusik” och lärde sig se sina barn på ett nytt sätt. Hajmusiken är ett centralt begrepp i ett nytt program för att stötta barnfamiljer i riskzonen. Kerstin Neander vid Örebro universitet har gjort en utvärdering som visar på goda resultat.
Föräldrastödprogram kan effektivt minska barn och ungdomars beteendeproblem, visar en ny studie. Föräldrarna som deltog blev mindre stressade, fick färre aggressiva utbrott och ett mindre bestraffande beteende. – Vår studie visar att beteendeproblemen minskade hos 92 procent av barnen, säger Örebroprofessorn Håkan Stattin, som ledde studien på uppdrag av Socialstyrelsen.
Forskare vid Örebro universitet spelar en stor roll för att utveckla olika föräldrastödsprojekt. När frivilligorganisationer och kommuner får pengar till olika insatser finns forskarna med för att undersöka och utveckla programmen. Ett exempel är att man just nu samlar in åsikter från föräldrar i Karlskoga och Degerfors om vilket stöd de vill ha i sin föräldraroll.
Tonårsföräldrar får ofta rådet att hålla koll på sina barn och styra dem bort från fel sällskap för att undvika problem. Fråga vad de gör på kvällarna och vilka vänner de umgås med. Men det är inte så enkelt som det låter. Råden kan få motsatt effekt, skriver Lauree Tilton-Weaver, psykologiforskare vid Örebro universitet, i Developmental Psychology.
Terese Glatz, forskare i psykologi vid Örebro universitet, får 3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka samspelet mellan tonåringar och deras föräldrar och hur det är kopplat till föräldrars tilltro till sig själva. Hon kommer att dela sin tid mellan Wake Forest University i North Carolina, USA, och Örebro universitet.
Örebroforskaren Terese Glatz har undersökt hur föräldrar till tonåringar reagerar när de stöter på svårigheter. Hennes forskning visar att föräldrar verkar ha svårt att hantera problem. En känsla av maktlöshet gör att föräldrar ofta reagerar på ett sätt som får negativa konsekvenser i stället för att genom stöd, värme och uppmärksamhet försöka påverka barnens beteende.
Trots att var femte svensk familj har en ensamstående mamma, saknas det kunskap om hur de jämkar ihop arbete och föräldraskap. Christine Roman, professor i sociologi vid Örebro universitet, har fått 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att studera de krav och förväntningar som ensamma mammor möter på arbetet och i hemmet.
Skyddet av individens rätt till utbildning via olika konventioner efter andra världskriget har lett till ett alltför stort inflytande för föräldrar över barnens rätt till en allsidig utbildning, som kan ge dem redskap till ett kritiskt tänkande och egna ställningstaganden.
Det är i samspel med andra – i första hand föräldrarna – som barn utvecklas. När samspelet inom familjen inte fungerar kan det leda till stora problem. Forskaren Kerstin Neander vid Örebro universitet har följt familjer med problem i föräldraskapet, som sökt hjälp vid fyra olika behandlingsenheter som specialiserat sig på samspelet mellan barn och föräldrar.
