Det finns enkla och billiga sätt att återvinna farliga metaller ur avfall och därmed minska den negativa påverkan som de annars kan ha på miljön. Grässorten rödven och barkkompost är två exempel. Det visar Viktor Sjöberg i sin doktorsavhandling.
Forskare vid forskningscentrum MTM, Människa-Teknik- Miljö, vid Örebro universitet har fått 48 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att identifiera okända miljögifter som utgör de största riskerna. Tio företag deltar i det sexåriga projektet och bidrar med ytterligare 40 miljoner kronor i form av personal och mätinstrument.
Flera av de metoder som i dag används för att sanera förorenad mark misslyckas med att göra jorden mindre giftig. Det visar Ola Westman i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet där han också redogör för en helt ny metod för att mäta hur kemikalier påverkar nedbrytningen av fettsyror i kroppen när den utsätts för miljögifter.
Bedömningen av jord, som är förorenad av så kallade PAH:er, bygger på analys där man bara undersöker förekomsten av 16 olika farliga ämnen. Det här räcker inte, menar forskare vid Örebro universitet, det kan finnas mångdubbelt fler. Dessutom kan nya farliga blandningar uppstå efter en reningsprocess, som inte alltid är effektiv och behöver förbättras.
