Örebroforskare undersöker orsaken till fördomar mot invandrare hos unga
Hur och varför uppstår fördomar bland ungdomar? Det har Örebroforskaren Marta Miklikowska fått tre miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka.
Kategorier: främlingsfientlighet
-
-
Forskning ska spåra källor i media till en växande rasism
Rasism och främlingsfientlighet ökar i Europa och dessa föreställningar formas i ett samspel mellan sociala medier, opinionsjournalistik och politik. Mattias Ekman och Michal Krzyzanowski vid Örebro universitet har fått 3,3 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka detta samspel och hur det påverkar politiken och samhällsutvecklingen.
-
Forskning för att ge skolor förslag på hur de kan minska fördomar
– Skolan behöver konkreta förslag kring vad den kan göra för att minska fördomar och främja tolerans och öppenhet. För att göra det möjligt behöver vi först förstå hur attityder och beteenden gentemot grupper med annan etnisk tillhörighet utvecklar sig över tid, säger Örebroforskaren Sevgi Bayram Özdemir, som har fått 7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
-
Att peka ut den som är annorlunda i toleransens namn
– Skolans toleransarbete får kritik. I centrum för kritiken står de erfarenheter som många elever och studenter har av att pekas ut som avvikande eller annorlunda i toleransens namn, säger Elisabet Langmann, forskare i pedagogik vid Örebro universitet. Hennes forskning visar att skolundervisningen om tolerans ofta fastnar i maktpositioner, gränsdragningar och negativa värderingar om den andre.
-
Svårare att bemöta främlingsfientliga uttryck i skolan
Ny Örebroforskning visar att skolans möjligheter att motverka främlingsfientlighet i samhället har försvårats. I praktiken har skolans ansvar avgränsats till att förhindra kränkningar och i vissa fall leder det till att skolor väljer att inte diskutera känsliga ämnen för att kunna garantera en trygg skolmiljö.
-
Anslag till analyser om främlingsfientlighet i skolorna
Forskare vid Örebro universitet har fått pengar från Vetenskapsrådet för att ta fram ny kunskap om skolornas arbete mot främlingsfientlighet och rasism. – Vi har skäl att tro att de nordiska skolorna är illa förberedda för att arbeta med de religiösa och etniska olikheter som fram till helt nyligen helt enkelt inte existerade där, säger Erik Amnå, professor i statskunskap.
