Gå direkt till innehåll

Kategorier: immunförsvar

  • Bättre immunförsvar men större risk för blodförgiftning

    Ny forskning vid Örebro universitet har visat att en genetisk variation som ger ett bättre immunförsvar vid vissa infektioner samtidigt är betydligt vanligare hos individer med blodförgiftning. Upptäckten är ett steg på väg mot målet att förstå hur vårt immunförsvar fungerar vid svåra infektionssjukdomar. Kunskap som i förlängningen gör det möjligt att utveckla nya behandlingar.

  • Bakterie en bakomliggande orsak till prostatacancer

    Forskare letar efter såväl orsaker till prostatacancer som sätt att bedöma om tumörer är ofarliga eller potentiellt dödliga. Ny Örebroforskning har identifierat en bakterie, en så kallad Propionibacterium acnes, som en sannolik orsak till prostatacancer. Dessutom visar Örebrostudier ett samband mellan ett förändrat immunförsvar och en aggressiv form av prostatacancer.

  • ”Goda” bakterier påverkar immunförsvaret

    Under senare år har forskningen visat att vissa probiotiska, hälsofrämjande, bakterier kan skydda mot en rad infektioner. Men det krävs mer forskning för att ta reda på vilken nytta olika bakterier gör och vilka mekanismer som ligger bakom. I en ny doktorsavhandling i biologi visar Örebroforskaren Mattias Karlsson att mjölksyrabakterier kan förändra immunförsvarets reaktioner hos urinvägsceller.

  • Forskning om kostfibrer och hälsa får 57 miljoner av EU

    Rätt kost kan stärka immunförsvaret och göra oss friskare. Nu satsar EU närmare 57 miljoner kronor på ett internationellt projekt som ska utforska vilken betydelse olika typer av kostfibrer har för vår hälsa. Tillsammans med universitet, forskningsinstitut och företag från 10 europeiska länder ska en forskargrupp på Örebro universitet utveckla framtidens funktionella mat.

  • Ny upptäckt ökar kunskapen om immunförsvaret

    Proteinet NFkB spelar en nyckelroll i kroppens immunförsvar eftersom det aktiveras snabbt vid en infektion och sätter i gång andra viktiga processer. Hazem Khalaf, som forskar i cellbiologi vid Örebro universitet, har detaljstuderat NFkB och hans resultat ger en ny bild av dess betydelse vid vissa sjukdomar, som exempelvis HIV.