Örebroforskaren Marta Miklikowska har för andra gången fått in en artikel i The British Journal of Psychology. Den handlar om hur familj och kompisar påverkar ungdomars attityder mot personer med annan etnisk bakgrund och vad vi kan göra för att främja utvecklingen av tolerans.
Hur och varför uppstår fördomar bland ungdomar? Det har Örebroforskaren Marta Miklikowska fått tre miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka.
Rasism och främlingsfientlighet ökar i Europa och dessa föreställningar formas i ett samspel mellan sociala medier, opinionsjournalistik och politik. Mattias Ekman och Michal Krzyzanowski vid Örebro universitet har fått 3,3 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka detta samspel och hur det påverkar politiken och samhällsutvecklingen.
– Skolan behöver konkreta förslag kring vad den kan göra för att minska fördomar och främja tolerans och öppenhet. För att göra det möjligt behöver vi först förstå hur attityder och beteenden gentemot grupper med annan etnisk tillhörighet utvecklar sig över tid, säger Örebroforskaren Sevgi Bayram Özdemir, som har fått 7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Sådan far, sådan son? Psykologiforskaren Marta Miklikowska ska undersöka i vilken omfattning ungdomar liknar sina föräldrar när det gäller fördomar och om det finns möjligheter att undvika att de förs vidare inom familjen. Hon har fått 2 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och kommer spendera två år vid Örebro universitet.
Fyra forskare vid Örebro universitet har fått sammanlagt 15 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte. Projekten handlar om ungdomar och idrott, utbildning, arbetskraftsinvandring, föräldraskap och hot och våld i arbetslivet.
Det finns inget som tyder på att invandrare blir mer beroende av socialbidrag än infödda svenskar. Det här redovisar forskare vid bland annat Örebro universitet i en nyligen publicerad artikel. Forskarnas arbete har väckt uppmärksamhet eftersom de utarbetat en statistisk modell, som väver in också variabler som egentligen inte går att mäta.
– En av vår tids stora utmaningar är att få invandrarbarn att känna tillhörighet och bli en del av deras nya land. Det arbetet måste börja i barnomsorgen, och då främst i våra skolor eftersom det är den plats där alla barn samlas, säger Ylva Svensson vid Örebro universitet. Hon har fått över två miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur vänskap korsar etniska gränser.
Örebroforskaren Ylva Svensson har undersökt invandrarungdomars anpassning till samhället. Resultaten visar att invandrarbakgrunden spelar en mindre roll för ungdomarnas framtid - det är familjens ekonomi och bostadsområdet som är de avgörande faktorerna.
En ny studie, som presenteras i Ekonomisk Debatt i dag, visar att företag kan öka sin internationella handel och konkurrenskraft genom att anställa invandrare. Forskarna Magnus Lodefalk vid Örebro universitet och Andreas Hatzigeorgiou vid Lunds universitet är först i världen att undersöka hur mångfald påverkar företagens export och import.
Sverige har stora problem med integration och det leder till utanförskap, fattigdom och förtryck. Örebroforskaren Rúna í Baianstovu har undersökt socialtjänstens utredningsarbete och hon anser att ramarna är för snäva och hårt styrda för att de ska kunna lösa problemen.
– Inom utbildningen Svenska för invandrare, Sfi, framställs jämställdhet som något svenskt. Det leder till åtgärder för att rädda invandrarkvinnor, samtidigt som det tystar alternativa förståelser av jämställdhet, säger Jenny Rosén, forskare vid Örebro universitet, som presenterade sin forskning på en internationell konferens i Örebro.
Det finns en oro i Europa att invandrare isolerar sig framför arabiska tv-kanaler istället för att vara delaktiga i det nya hemlandet. – Vår forskning visar att det inte stämmer. Arabisktalande i EU jämför kritiskt de arabiska medierna med medierna i landet där de bor och de funderar mycket över vad deras nya medborgarskap innebär, säger Leonor Camauër , medieforskare vid Örebro universitet.
– Den kollektiva solidaritet som LO:s existens vilar på kräver en ökad tolerans för olikheter och en utvidgad facklig demokrati. Zeki Yalcin har kallat sin doktorsavhandling vid Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap vid Örebro universitet för Facklig gränspolitik och den behandlar Landsorganisationens invandrings- och invandrarpolitik 1946 – 2009.