Gå direkt till innehåll

Kategorier: kvinnor

  • Arbetsvillkor och nätverk viktiga för ensamstående mammor

    ​Arbetsvillkor, ekonomi och tillgång till sociala nätverk är alla viktiga faktorer som påverkar möjligheterna för kvinnor med ensamt ansvar för sina barn att få ihop arbetsliv och familjeliv. Det visar en ny bok skriven av forskare vid Örebro universitet.

  • Örebroprofessor med på globala topplista

    Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, har listats som en av världens mest inflytelserika kvinnliga forskare inom analytisk kemi. Det är tidskriften The Analytical Scientist som lyfter fram 50 kvinnor verksamma inom akademin och industrin.

  • 2,5 miljoner för att utveckla lastbilar som passar kvinnor

    Örebroforskare har fått 2,5 miljoner kronor från Vinnova för att tillsammans med Volvo ta fram lastbilar som även kvinnor kan köra utan problem. – Transportbranschen har traditionellt utformats av män för män. Idag finns det ett ökat intresse från kvinnor att söka sig till branschen men lastbilen är ibland ett hinder, säger Dag Balkmar, forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet.

  • Barn jobbar på gården istället för att gå i skolan

    Ett av FN:s åtta millenniemål är att alla barn ska få gå i skolan. – För att uppnå målet är det viktigt att identifiera vilka barn som inte får gå i skolan och varför. Barn som bor i familjer som får all sin inkomst från det egna jordbruket måste oftare stanna hemma och arbeta, säger Örebroforskaren Elin Vimefall, som studerat hushåll i Kenya.

  • Obligatoriskt att bli mamma?

    Det finns en idé om att alla kvinnor vill, kan och bör skaffa barn och att föräldraskap bygger på biologiska band. Örebroforskaren Monica Johansson låter kvinnor som delar erfarenheten av att falla utanför det som betraktas som normalt, naturligt eller önskvärt när det gäller moderskap komma till tals i sin doktorsavhandling.

  • När kroppen blir ett fängelse

    Kvinnor med skäggväxt och hår på bröstet, magen och låren lider i tysthet. De skäms, tar på sig skulden för sin hårväxt och gör allt för att bevara sin hemlighet. Kvinnor, som ändå vågat be sjukvården om hjälp, vittnar om att de känt sig bortmotade och till och med förlöjligade. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.

  • Har makten alltid varit klädd i mörk kostym?

    Louise Berglund är en av flera forskare i historia, som omprövar historien med fokus på makt och kvinnor. Hon vill inte lägga till en kvinna här och där utan förändra helheten. För i historien ligger vår självbild och den färgar vår syn på samtiden och framtiden.

  • Det brustna kvinnohjärtat

    Micael Waldenborg forskar om "det brustna hjärtat" eller Takotsubo, som sjukdomen egentligen heter. Den drabbar oftast kvinnor och dess karaktär gör den svårfångad. Målet är att patienter ska få rätt diagnos och behandling.

  • Örebroprofessor skriver i Nature om kvinnor i forskning

    Tidskriften Nature uppmärksammar den internationella kvinnodagen genom att lägga fokus på bristande jämställdhet inom akademi och vetenskap. Natures ledarartikel konstaterar att forskningen fortfarande är institutionellt sexistisk – att män och kvinnor behandlas olika. I numret medverkar Liisa Husu, professor vid Örebro universitet med fokus på genusfrågor inom vetenskap och teknik.

  • Ny bok om genus och innovation

    I dag lanserar Vinnova boken Promoting Innovation - en antologi med temat innovation och genus. Örebroforskarna Mona Hedfeldt och Gun Hedlund har skrivit ett kapitel i boken, baserat på deras forskning om genus och strukturfondspartnerskap. De visar att det inte räcker med formell jämställdhet inom politik och partnerskap, eftersom de informella sociala nätverken spelar en viktig roll.

  • Forskare med fokus på maktspelet bakom kulisserna

    Historieforskaren My Hellsing blickar bakåt för att förstå sin egen tid – med fokus på kvinnor och makt. – Ska vi vara glada som lever i dag eller är det inte så enkelt? säger My Hellsing, som är en av åtta forskare som tävlar i Forskar Grand Prix i Örebro den 28 september.

  • Kvinnors språk förändrar den offentliga debatten

    Kvinnliga politiker har lättare att få kontakt med människor både genom media och öga mot öga. De talar oftast enkelt, konkret och rakt på sak. Nu tar männen efter kvinnorna. - Fredrik Reinfeldt är ett bra exempel. Han framstår som en god lyssnare och har en lågmäld profil, säger Brigitte Mral, professor i retorik vid Örebro universitet.