Medicin, vård och gastronomi. Med den unika kombinationen siktar Örebro universitet på att samla forskning och utbildning kring det som står oss riktigt nära – mat och hälsa – och se till att det kommer samhället till nytta. I Almedalen kommer universitetet hålla i ett seminarium kring detta - och ett om framtidens lärarutbildning.
Under tre terminer följde Hélène Jenvén förbättringsarbetet i en högstadieklass med målet att uppnå en nolltolerans mot kränkande behandling. Hon är förvånad över att kollegial lojalitet kan leda till att utsatta elever inte får den hjälp de har rätt till
Lärarna är avgörande för att mobbade elever ska kunna bearbeta sina upplevelser. I skolan idag saknas ett system för uppföljningar. Det behövs eftersom smärtan och rädslan finns kvar in i vuxenlivet hos dem som en gång blivit utsatta. Det visar Karin Hellfeldt i sin avhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.
Tv-spel som innefattar kroppsrörelse, så kallade Exergames, uppmuntrar barn att röra på sig och motverkar övervikt – två skäl till att skolor i flera länder använder dem i idrottsundervisningen i skolan. En nackdel är att hälsa i vissa spel handlar om kaloriförbrukning och mätning av BMI. En fördel är att tv-spel kan fungera som hjälpmedel för att undervisa i till exempel dans.
Örebro universitet är ett av sex lärosäten som har fått regeringens uppdrag att arbeta fram ett snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare. - Det är viktigt för oss att bidra till att ta tillvara resurser som stärker skolan och underlätta en snabbare etablering för nyanlända lärare, säger Jens Schollin, rektor på Örebro universitet.
Kathleen Armour, professor i pedagogik och idrott, samt Head of the School of Sport, Exercise and Rehabilitation Sciences vid University of Birmingham, har utsett till filosofie hedersdoktor vid Örebro universitet. Hon har under ett flertal år arbetat med forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
Lärare anklagas för att inte kunna sätta riktiga betyg – att det är ett lotteri. Forskning, som undersökt nationella prov i svenska, visar att lärarna är eniga kring vad som är bättre och sämre men olika hårda i sin betygsättning. Lösningen är att låta fler lärare bedöma samma skrivprov. Det skriver Örebroforskarna Eric Borgström och Per Ledin i tidskriften Språk och stil.
Det finns inget stöd för att tidiga betyg ger bättre studieresultat. Det verkar tvärtom vara så att låga betyg kan påverka elevers självbild och leda till att svagare elever fastnar i en negativ spiral som är svår att bryta. Det visar en stor forskningsöversikt som Örebroprofessorn Christian Lundahl har tagit fram på uppdrag av Vetenskapsrådet.
Övergrepp mot barn inom kyrkor, skolor och idrottsklubbar har skapat en debatt som i sin tur har gjort lärare rädda för att röra sina elever. Örebroforskaren Marie Öhman har fått ytterligare 900 000 kronor från Centrum för idrottsforskning för att fortsätta sin forskning om hur idrottslärarnas rädsla påverkar undervisningen och eleverna.
Hur har olika reformer styrt lärarnas professionella praktik och hur har själva kärnan i läraryrket påverkats av detta? Det ska en grupp forskare under ledning av professor Hans Hasselblad vid Örebro universitets Handelshögskola undersöka. De har nu fått 5,1 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond till projektet, som löper över tre år.
Att bli sedd, lyssnad till och uppskattad som en som bidrar till gemenskapen är viktiga faktorer i ungdomars upplevelse av delaktighet i skolan, men också att välja att inte vara delaktig. Det visar Jeanette Åkerströms doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet ”Participation is everything” – Young people´s voicec on participation in school life.
– Jag hoppas att min avhandling ska vara till nytta för det fortsatta arbetet med samverkan mellan lärosäten och skola, både för skolan krav att verka med stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet som för lärosätets uppdrag att samverka, forska och utbilda. Det säger Lena Öijen, i sin doktorsavhandling Samverkan lärosäte – skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart.
Ungdomar, som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare, får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det är inte innehållet i undervisningen utan relationen mellan lärare och elever som är avgörande. Örebroforskaren Ali Abdelzadeh har undersökt vad som orsakar och motverkar politiskt missnöje bland ungdomar i sin doktorsavhandling.
Den svenska skolan står i centrum för den politiska debatten med nya utspel snart sagt varje dag. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har skapat ett nationellt forum för digitaliseringen i skolan och där finns professor Åke Grönlund vid Örebro universitet med. Hans förhoppning är att forskningsresultat ska få större utrymme i arbetet med att forma skolan.
Datorernas intåg i klassrummen och i gymnasieskolornas svenskundervisning har medfört stora förändringar. Det är inte bara fråga om att överge papper och penna och ersätta det med dator och skärm. Man kan tala om en helt ny digital skrivprocess när eleverna använder datorn som ett redskap för skrivandet där också sociala mediers ständiga närvaro i hög grad påverkar elevernas arbete.
Chansen att utbilda sig när man också kan relatera till många års yrkeserfarenhet är det som Magnus Brolin och Björn Tolgfors gemensamt lyfter fram när de berättar om sina erfarenheter av den forskarutbildning för lärare, som nu är inne på sista terminen. Samtidigt har regeringen via Vetenskapsrådet anslagit nya pengar till en fortsättning, som det nu är dags att söka till.
År 2011 publicerade Skolverket en utvärdering av olika metoder för att motverka mobbning vilket både väckte debatt och gav upphov till frågor. Nu har forskare vid olika lärosäten gjort uppföljande studier, som publicerats i antologin Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar. För tre av kapitlen svarar sociologerna Björn Johansson och Erik Flygare vid Örebro universitet.
– Det räcker inte att påtala att barn och unga måste läsa mer på fritiden och sluta spela dataspel eller surfa på internet, säger Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser och i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö.
– Om politikerna vill åstadkomma en likvärdig skola och bättre kunskapsresultat, kanske det är dags att se över principerna för det fria skolvalet. Det säger professor Tomas Englund. I det nu publicerade temanumret av Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, som ges ut vid Örebro universitet, analyseras olika storskaliga studier av skolresultat, som Pisa.
Döva barn får i allt högre grad så kallat cochleaimplantat, CI, vilket bidrar att deras föräldrar i större utsträckning väljer att låta barnen gå i skola tillsammans med hörande elever. Men ny forskning vid Örebro universitet visar att det här inte är okomplicerat. Ett allt för stort fokus hamnar på teknologin vilket påverkar umgänget i skolan, menar Ingela Holmström i sin doktorsavhandling.
