När kemisten Ulrika Eriksson skulle undersöka miljögifter samlade hon in dammsugarpåsar från hela världen. Högst andel farliga ämnen i de svenska proverna hittade hon i dammet från sin egen påse, något som hon nu visar i sin avhandling vid Örebro universitet.
– Vi behöver utveckla metoder som varnar för olika hormonstörande ämnen i miljön, som påverkar både djur och människor. Sådana varningar kan också bidra till att minska utsläppen, säger Nasim Caspillo som i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet och Södertörns högskola undersökt hur zebrafiskar påverkas av utsläpp från p-piller.
Att världshaven är fulla av plastskräp är välkänt men ännu vet ingen vilka effekter detta kommer att få. Forskare vid Örebro universitet har tillsammans med partners från nio olika länder fått 30 miljoner kronor från EU-kommissionen för att undersöka det. De ska bland annat ta reda på vilken typ av plast som är att föredra med tanke på hälsa och miljö.
I lågenergihus tätas väggar, fönster och dörrar med plast för att uppnå en lägre energiförbrukning och på senare år har många kommuner valt den tekniken för nya förskolor. Nu startar ett forskningsprojekt vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro, som ska studera inomhusmiljön i lågenergiförskolor.
Örebroforskare har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, undersökt brandsläckningsskum och vilka effekter det har på människa och miljö. Studien visar att brandskum innehåller farliga kemikalier som kan förstöra dricksvattnet och orsaka cancer och andra sjukdomar.
Företagen ScandFibre, BillerudKorsnäs och Trade Extensions ska tillsammans med forskare vid Örebro universitet undersöka hur godstransporter kan organiseras för att det ska bli enkelt, hållbart och mer lönsamt att frakta varor på järnvägen. För detta har de fått 4,7 miljoner kronor från KK-stiftelsen.
Under senare år har flera fall av höga halter av perfluoerade ämnen, så kallade PFC:er, uppmärksammats i dricksvatten, bland annat i närheten av flygplatser och där man använt brandsläckningsskum. Nu ska forskare vid Örebro universitet undersöka vilka biologiska effekter sådana här långlivade PFC:er har i svenska vatten.
– Kommuner och landsting har olika IT-system och bristen på samverkan kostar tid och pengar. Ofta glöms dessutom miljön bort, säger Örebroforskaren Hannu Larsson, som skrivit en doktorsavhandling i informatik med målet att bidra till att offentlig sektor ska bli mer hållbar med hjälp av IT och inte krångla till det i onödan för människor.
KK-stiftelsen har delat ut 65,5 miljoner till 15 olika projekt som bygger på samverkan mellan universitet eller högskola och näringsliv. Örebro universitet beviljades flest - fyra forskningsprojekt, som sammanlagt får 17,5 miljoner kronor.
Forskningscentret Swedish Toxicology Sciences Research Center, Swetox, har i dag beviljats 30 miljoner kronor från Stockholms läns landsting. Sammanlagt har centret fått 145 miljoner kronor för att ta reda på hur kemikalierna i vår vardag påverkar miljö och människors hälsa. Örebro universitet är ett av tio svenska universitet som ingår i Swetox.
Formas har beviljat 30 miljoner kronor till forskning om hormonstörande ämnen. Det gör det möjligt för Örebro universitet att tillsammans med nio svenska universitet skapa en nationell plattform för att ta reda på hur kemikalierna i vår vardag påverkar miljö och människors hälsa. Det är ytterligare ett steg mot att förverkliga Swetox Research Center, i AstraZenecas tidigare anläggning.
Ny forskning visar att åsikterna om intensivt skogsbruk går isär. Splittringen kring om det bör tillåtas eller inte i Sverige följer inte ett traditionellt mönster utan på båda sidor finns miljövårdsmyndigheter, universitet, länsstyrelser och kommuner.
Kemidoktoranden Dawei Geng vid Örebro universitet har fått det prestigefulla Otto Hutzinger-priset för sin presentation vid en internationell miljökonferens i Daegu i Sydkorea. Hans belönades för en ny metod för att analysera miljögifter.
Flera av de metoder som i dag används för att sanera förorenad mark misslyckas med att göra jorden mindre giftig. Det visar Ola Westman i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet där han också redogör för en helt ny metod för att mäta hur kemikalier påverkar nedbrytningen av fettsyror i kroppen när den utsätts för miljögifter.
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Particulate Science and Technology, som publicerar forskningsartiklar om hur partiklar beter sig i vätskor och gaser, beskriver forskare vid Örebro universitet en modell för att rena luft från partiklar. Det handlar om en utveckling av en uppfinning från Örebro, Areosoltrap.
När medierna beskriver klimatförändringarnas konsekvenser för arktiska rsprungsbefolkningar syns de oftast i medierna som offer och hjältar. När det kommer till politik, som kan förändra deras situation marginaliseras de och får inget utrymme. Det här visar forskning vid bland annat Örebro universitet, som presenterades vid enkonferens i Bangladesh om medierna och klimatfrågan.
Örebroforskaren Anna Rotander får 2,6 miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att undersöka sambandet mellan långlivade organiska miljögifter och plastskräp i världshaven. Under en forskningsexpedition i Atlanten och Stilla havet samlade hon in vatten- och plastprover och nu ska hon analysera dessa för att kunna bedöma vilken skada de giftiga kemikalierna som samlas i våra hav kan göra.
När en trakt får problem med en nattfjäril, som utan att sticka eller bita kan framkalla svåra allergiska besvär, eller enorma myggsvärmar, som gör det omöjligt att vistas utomhus, finns det inga enkla lösningar. Den mänskliga välfärden ska värderas i förhållande till den biologiska mångfalden. Forskare vid Örebro universitet har undersökt hur människor resonerar när svåra beslut ska fattas.
Det är svårt att undgå budskapet om att miljön är hotad och att vi alla är ansvariga för att lösa problemen, skriver Örebroforskaren Ylva Uggla i boken (O)möjliga livsstilar. Ansvaret för miljön har till stor del flyttats från staten till individen men hur mycket kan en enskild människa göra i ett samhälle som är starkt präglat av konsumtion och där rörlighet är ett ideal?
Trots att klimatfrågan är ett av de största miljöhoten som människan stått inför verkar det omöjligt att hitta en politisk lösning. Men vi kan dra lärdomar av hur tidigare miljöproblem har åtgärdats. I en nyutkommen bok diskuterar Örebroprofessorn Rolf Lidskog och 21 andra miljöforskare från hela världen samspelet mellan vetenskap och politik i internationella förhandlingar om miljöfrågor.