Nationalekonom: Undantag från turordningen ger ökad tillväxt
Företag som får göra undantag från turordningsreglerna har högre tillväxt än andra bolag. Det visar en avhandling av forskaren Anders Bornhäll vid Örebro universitet och HUI Research.
Företag som får göra undantag från turordningsreglerna har högre tillväxt än andra bolag. Det visar en avhandling av forskaren Anders Bornhäll vid Örebro universitet och HUI Research.
Hur ska det arbete välutbildade personer utför värderas när man undersöker ett lands export och import? Lars M Widell visar i sin avhandling vid Örebro universitet att det kan finnas mätproblem som påverkar resultatet avsevärt.
Stipendierna gör så att flickor förlänger sin skoltid och skjuter äktenskapet framför sig. Det sambandet slår Yeasmin Sayeed fast i sin doktorsavhandling i nationalekonomi vid Örebro universitet. Hon visar också på vilket sätt momsen kan användas för att minska de ekonomiska klyftorna i hemlandet Bangladesh.
Örebro universitet höll sig väl framme när beslut fattades inom utlysningen Projektbidrag inom barns och ungdomars psykiska hälsa. Två projekt under ledning av Margareta Möller (4,6 milj kr) respektive Lars Hultkrantz (3,6 milj kr) fick treåriga bidrag. De var två av de totalt nio projekt som fick pengar i utlysningen, som gjordes gemensamt av Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.
Mikael Svensson, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet, får tillsammans med Johanna Gustavsson, forskare i handikapvetenskap vid Örebro universitet, 800 000 kronor från forskningsrådet Forte. De ska starta ett projekt som ska utvärdera en specifik insats (”Supported Employment”) för att stärka sysselsättningsmöjligheter och livskvalitet för individer med psykisk funktionsnedsättning.
Kan samhället räkna hem de väldiga investeringsbelopp som höghastighetståg kräver? Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, reder ut hur sådana beräkningar bör göras i en vetenskaplig artikel i Journal of Rail Transport Planning & Management. Hans beräkningar visar att höghastighetsbanan mellan Stockholm och Oslo inte är lönsam.
Det finns inget som tyder på att invandrare blir mer beroende av socialbidrag än infödda svenskar. Det här redovisar forskare vid bland annat Örebro universitet i en nyligen publicerad artikel. Forskarnas arbete har väckt uppmärksamhet eftersom de utarbetat en statistisk modell, som väver in också variabler som egentligen inte går att mäta.
Lars Hultkrantz, professor vid Örebro universitet, har fått 1,5 miljoner kronor från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browalds Stiftelse för att ytterligare utveckla arbetet inom Swedish Graduate Program in Economics. Det är ett samarbete mellan tio universitet, högskolor och forskningsinstitut inom forskarutbildning i nationalekonomi.
Med målsättningen att öka produktiviteten i Kenyas jordbruk finansierar Sida ett stort utvecklingsprogram för landets jordbruk. Nu har forskare vid Handelshögskolan på Örebro universitet efter godkännande av Vetenskapsrådet fått 2,9 miljoner till ett tvåårigt projekt för att se vilka effekter insatserna får för jordbruket.
En ny studie, som presenteras i Ekonomisk Debatt i dag, visar att företag kan öka sin internationella handel och konkurrenskraft genom att anställa invandrare. Forskarna Magnus Lodefalk vid Örebro universitet och Andreas Hatzigeorgiou vid Lunds universitet är först i världen att undersöka hur mångfald påverkar företagens export och import.
– Genom att ge bilförare en möjlighet att påverka sin försäkringspremie kan försäkringsbolagen uppmuntra ett säkrare beteende i trafiken och minska antalet olyckor, säger Sara Arvidsson. Hon föreslår i sin doktorsavhandling i nationalekonomi vid Örebro universitet att försäkringsbolagen introducerar ett frivilligt val att koppla körsätt till bilförsäkring.
Forskning visar att den genomsnittliga pendlingstiden ökar när människor flyttar eller byter jobb. Få människor väljer en längre pendlingstid utan att kompenseras, och det betyder att de erbjuds en högre lön eller flyttar till en bättre bostad. – Samtidigt är människor beredda att betala mer än man tidigare trott för att minska sin pendlingstid, säger Jan-Erik Swärdh vid Örebro universitet.