Tv-spel som innefattar kroppsrörelse, så kallade Exergames, uppmuntrar barn att röra på sig och motverkar övervikt – två skäl till att skolor i flera länder använder dem i idrottsundervisningen i skolan. En nackdel är att hälsa i vissa spel handlar om kaloriförbrukning och mätning av BMI. En fördel är att tv-spel kan fungera som hjälpmedel för att undervisa i till exempel dans.
Läsning av skönlitteratur är ett sätt att bli en mer moralisk människa. Den tanken hos författaren och filosofen Iris Murdoch är utgångspunkten för Anna-Lova Olssons avhandling vid Örebro universitet om bildningens moraliska dimensioner.
– För mig handlar hållbar utveckling om globala etiska frågeställningar som innefattar både människans relationer till naturen och relationer människor emellan där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Det är också ett politiskt begrepp i den meningen att det är värdeladdat och inbegriper oliktänkande och motsättningar, skilda intressen och prioriteringar.
Datorernas intåg i klassrummen och i gymnasieskolornas svenskundervisning har medfört stora förändringar. Det är inte bara fråga om att överge papper och penna och ersätta det med dator och skärm. Man kan tala om en helt ny digital skrivprocess när eleverna använder datorn som ett redskap för skrivandet där också sociala mediers ständiga närvaro i hög grad påverkar elevernas arbete.
Det nationella Forskarnätverket Literacy-praktiker har under en treårsperiod, med stöd från Vetenskapsrådet, bedrivit internationella forskarmöten vid fem olika lärosäten, bland annat Örebro universitet. Under november 2013 ger nätverket ut två antologier. Professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet är huvudredaktör för antologin Literacy-praktiker i och utanför skolan (Gleerups).
Klassrummen runt om i Sverige är fyllda av samtal, strukturer och förväntningar som inte syns i läroplaner och rapporter. Fredrik Lundström, forskare i svenska vid Örebro universitet, har undersökt spänningar och motstånd på en gymnasieskolas elprogram – både i klassrummet och under praktik på byggarbetsplatser.
När man talar om musik i dag står talang och intresse i fokus. För musikelever inom försvaret på 1940-talet var det främst ekonomiska skäl som låg bakom ansökan till musikkåren. Ändå är det den tidens musikelever som har varit med och byggt upp dagens musikliv. Nu har Örebroforskaren Maria Westvall fått 760 000 kronor från VR för att undersöka hur deras livslånga musikintresse växte fram.
I början av 2000-talet gjordes lärarutbildningen om. Örebroforskare beskriver i en ny artikel i Music Education Research hur de gamla och de nya idealen krockar – verksamma lärare ifrågasätter studenternas ämneskompetens medan lärarstudenterna inte tycker undervisningen i skolan möter målen i läroplanen.
Forskare vid Örebro universitet har fått 4,9 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka vilka värden skolprogram som till exempel SET, Komet och Föräldrakraft bygger på och hur dessa värden överensstämmer med skolans demokratiska värdegrund och med konventionen om barns rättigheter.
I många u-länder ser studenterna lärarna som auktoriteter vars kunskap de ska memorera utan att ifrågasätta. Örebroforskning visar hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att istället uppmuntra studenter att lära och tänka kritiskt.
