I tre artiklar i The Lancet beskriver en stor grupp internationella forskare sjukvårdens utveckling i 184 länder ¬ i siffror. De blickar 20 år bakåt och beräknar hur det kommer se ut 25 år framåt om utvecklingen fortsätter på samma sätt. Örebroforskaren Koustuv Dalal är en av forskarna som medverkat.
Rasism och främlingsfientlighet ökar i Europa och dessa föreställningar formas i ett samspel mellan sociala medier, opinionsjournalistik och politik. Mattias Ekman och Michal Krzyzanowski vid Örebro universitet har fått 3,3 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka detta samspel och hur det påverkar politiken och samhällsutvecklingen.
I 16-årsåldern tycker 1 av 15 ungdomar att det är tillåtet att använda våld för att nå politisk förändring – även om det innebär att människor kommer till skada. Men hur långt är det mellan tanke och aktion och hur ser vägen dit ut? Det har Viktor Dahl, forskare i statsvetenskap vid Örebro universitet, fått 1,6 miljoner kronor från Forte för att ta reda på.
I hård konkurrens har forskare vid Örebro universitet i samarbete med bland annat London School of Economics and Political Science och Bologna universitet fått 2,5 miljoner euro från EU-kommissionen för att undersöka ungas relation till EU.
Hoppfullhet. Örebroforskaren Zelal Bal ger en bild av kurdiska politikers röster som fulla av just hopp. Hon har i sin doktorsavhandling undersökt deras möjligheter att påverka politiken i Turkiet. Hennes forskning beskriver ett stort politiskt engagemang trots personliga risker och en stark framtidstro.
– De statliga kommittéerna har fått konkurrens från andra arenor när politiken ska formas. Men de är fortfarande en viktig spegling av den svenska statsförvaltningen och de värderas också högt bland de som deltar. Det säger Erik Lundberg, som i sin doktorsavhandling i statskunskap vid Örebro universitet har granskat civilsamhällets deltagande i samband med utformningen av svensk politik.
Politisk självtilltro, det vill säga att ungdomar tror att de har förmågan att förändra och göra skillnad i samhället, kan vara avgörande för om de utvecklar ett samhällsengagemang eller inte. Här spelar skolan en viktig roll och Sofia Sohl, forskare i statskunskap vid Örebro universitet, föreslår en demokratipraktik för att alla elever ska få prova på politik.
Ungdomar, som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare, får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det är inte innehållet i undervisningen utan relationen mellan lärare och elever som är avgörande. Örebroforskaren Ali Abdelzadeh har undersökt vad som orsakar och motverkar politiskt missnöje bland ungdomar i sin doktorsavhandling.
I en artikel i British Journal of Social Work vill doktoranden Anna Petersén och professor Jan Olsson vid Örebro universitet lyfta fram det de kallar praxisbaserad kunskap, PBK, inom socialt arbete. De menar att i tider när evidensbaserad praktik, EBP, tagit allt större plats inom olika områden, är det dags att påminna om kunskaper som finns hos alla olika intressenter.
Den svenska skolan står i centrum för den politiska debatten med nya utspel snart sagt varje dag. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har skapat ett nationellt forum för digitaliseringen i skolan och där finns professor Åke Grönlund vid Örebro universitet med. Hans förhoppning är att forskningsresultat ska få större utrymme i arbetet med att forma skolan.
Regeringen har nu beslutat att ge Örebro universitets rektor Jens Schollin fortsatt förtroende som rektor i ytterligare två år. Jens Schollin tillträdde som rektor den 1 juli 2008.
Varför väljer ungdomar att bryta mot lagen för att göra sin röst hörd? Ett politiskt missnöje bidrar men framför allt spelar vännerna en avgörande roll för vilka som i slutändan tar till olagliga metoder. Det skriver statsvetaren Viktor Dahl i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Hur politiker ska nå ut till sina väljare är en högaktuell fråga just i år med både EU-val och vanligt val under året. Därför bör Martin Karlssons doktorsavhandling vid Örebro universitet om vilken roll nya arenor för kommunikation kan spela för dialogen mellan politiker och väljare vara högintressant.
– Om politikerna vill åstadkomma en likvärdig skola och bättre kunskapsresultat, kanske det är dags att se över principerna för det fria skolvalet. Det säger professor Tomas Englund. I det nu publicerade temanumret av Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, som ges ut vid Örebro universitet, analyseras olika storskaliga studier av skolresultat, som Pisa.
Sådan far, sådan son? Psykologiforskaren Marta Miklikowska ska undersöka i vilken omfattning ungdomar liknar sina föräldrar när det gäller fördomar och om det finns möjligheter att undvika att de förs vidare inom familjen. Hon har fått 2 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och kommer spendera två år vid Örebro universitet.
Det finns inget som tyder på att invandrare blir mer beroende av socialbidrag än infödda svenskar. Det här redovisar forskare vid bland annat Örebro universitet i en nyligen publicerad artikel. Forskarnas arbete har väckt uppmärksamhet eftersom de utarbetat en statistisk modell, som väver in också variabler som egentligen inte går att mäta.
När staten startar olika projekt i socialt arbete är det naturligt att också utvärdera dem. Det sker också, men forskare vid Örebro universitet konstaterar i en nyligen publicerad artikel i European Journal of Social Work att utvärderingarna, trots att de är prioriterade, sällan används för lärande och utveckling.
När östblocket föll samman och länderna i Östeuropa skulle skapa demokratier var det en utmaning för de etablerade partierna i väst att bygga upp ett samarbete, inte minst med tanke på den kommande utvidgningen av EU. Hur partierna agerade har Mats Öhlén undersökt i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Klass har fortfarande betydelse för vilket parti man röstar på, men det politiska spektrumet har blivit mer komplicerat. Den traditionella socioekonomiska uppdelningen i vänster och höger räcker inte, man kan också tala om en uppdelning i sociokulturella åsikter. Det här visar Jan-Magnus Enelo i sin doktorsavhandling i sociologi vid Örebro universitet.
– Det finns inga klara gränser mellan vitt och svart arbete. Det kan till och med vara så att svartjobben ökat i skuggan av RUT-avdraget, som gett dessa arbeten en legitimitet. Det säger professor Catharina Calleman vid Örebro universitet, redaktör och en av författarna till en ny bok om hushållstjänster, Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering.
