Granskningar och utvärderingar av sociala projekt och verksamheter kostar miljardbelopp varje år. Men när utvärderingarna väl är gjorda är det ingen som använder sig av resultatet för att förbättra verksamheterna. Det visar Anna Petersén i sin avhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.
Att bli sedd, lyssnad till och uppskattad som en som bidrar till gemenskapen är viktiga faktorer i ungdomars upplevelse av delaktighet i skolan, men också att välja att inte vara delaktig. Det visar Jeanette Åkerströms doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet ”Participation is everything” – Young people´s voicec on participation in school life.
De två forskningsinstituten Verwey-Jonker Institute och Atria har fått ett uppdrag av regeringen i Holland att undersöka hur man kan förebygga familjevåld. Åsa Källström Cater, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, tillkallades som expert tillsammans med tre forskare från Storbritannien och Grekland.
I en artikel i British Journal of Social Work vill doktoranden Anna Petersén och professor Jan Olsson vid Örebro universitet lyfta fram det de kallar praxisbaserad kunskap, PBK, inom socialt arbete. De menar att i tider när evidensbaserad praktik, EBP, tagit allt större plats inom olika områden, är det dags att påminna om kunskaper som finns hos alla olika intressenter.
När staten startar olika projekt i socialt arbete är det naturligt att också utvärdera dem. Det sker också, men forskare vid Örebro universitet konstaterar i en nyligen publicerad artikel i European Journal of Social Work att utvärderingarna, trots att de är prioriterade, sällan används för lärande och utveckling.
Trots att socialsekreterare strävar efter att behandla alla som individer oavsett kön och etniskt ursprung lyckas inte det, visar forskning vid Örebro universitet. Arbetet präglas både av kön och etnicitet och det finns också inbyggt i vissa av de verktyg socialsekreterarna använder.
Socialstyrelsen har beviljat forskare vid Örebro, Karlstads och Göteborgs universitet 8 miljoner kronor för att utvärdera olika former av stöd för barn som sett sin mamma utsättas för våld. Målet är att det ska leda till bättre insatser, som är anpassade till det enskilda barnet.
Skämt, skojande och skratt är viktigt för att fosterbarn ska känna sig hemma i sina nya familjer visar ny forskning vid Örebro universitet. Bra rutiner, en möjlighet att påverka och att fosterfamiljen har respekt för de biologiska föräldrarna har också stor betydelse för ungdomar i fosterhem.
